löpa

1lö`pa verb löpte åld. lopp, löpt åld. lupit, pres. löper
ORDLED: löp-er
SUBST.: löpande, löpning (till 1 och 5); lopp (till 1), löp (till 1)


1 förflytta sig med snabba steg, varvid tidvis ingen av fötterna har markkontakt särsk. i tränings- el. tävlingssyfte, ofta över viss distans; nästan endast om person {→2springa 1

(52 av 396 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, löpa. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/löpa-(1)