spela
spela
1spe`la verb ~de äv. spelte, ~t äv. spelt, pres. ~r
ORDLED: spel-ar
SUBST.: spelande (till 1,2,4--8), spelning (till 1,2,4 och 7); spel (till 1,2,4--8)
1 framföra (musik) på (visst) instrument: spelglädje; hon ~de ett stycke av Chopin; cellisten ~de med inlevelse; ~ efter noter
BET.NYANSER: a) med konstruktionsväxling: ~ piano; han har ~t flöjt i fem år b) återge musikinspelning med hjälp av grammofon e.d. {→1spela 3}: de ~r mycket klassiskt
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
spela.
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/spela-(1)