stoppa

stoppa [ståp`a] verb ~de ~t
ORDLED: stopp-ar
SUBST.: stoppande, stoppning; 1stopp (till 1 och 2)


1 förhindra genomförandet av ngn verksamhet e.d. {→avstyra, avvärja, hejda, stanna 2}: stoppknapp; ~ matchen; ~ rättegången; ~ leveranserna; hon försökte ~ tidningsartikeln; ~ (upp) anfallet
BET.NYANSER:

(40 av 275 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Källangivelse
Nationalencyklopedin, stoppa. http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/stoppa