1. habitat

    habitat, hemvist, boendemiljö, i biologin en arts livsmiljö.
  2. habitus

    habitus, medicinsk term: kroppens byggnad, utseende eller allmänna beskaffenhet.
  3. Habitat

    Habitat, brittisk möbelvaruhuskedja, startad av Terence Conran 1964.
  4. habituering

    habituering, inlärningsfenomen som innebär att en regelbundet förekommande eller upprepad stimulering så småningom inte längre uppmärksammas.
  5. habitus

    habitus, disposition eller beskaffenhet som gör att någon vanemässigt förhåller sig på ett visst sätt.
  6. habitus

    habitus, det helhetsintryck som en organism ger.
  7. habitus

    habitus, inom mineralogin en kristalls yttre form.
  8. habitualtillstånd

    habitualtillstånd (av medeltidslat. habitualis, av latin habitus ’tillstånd’, ’skick’), medicinsk term: vad som är det normala, det vanliga för en viss patient.
  9. habit

    habi´t subst. ~en ~er ORDLED: hab-it-en
    Svensk ordbok
  10. habitation

    habitation (latin habitatio ’boning’, ’bostad’, av habito ’bebo’), beteckning inom bl.a. arkeologi och geografi för samlad bosättning oavsett storlek – från enskilt liggande hus, gårdar och byar till större samhällen – dock främst använd om mindre bosättningar.