uppförandebetyg, liksom ordningsbetyg ett icke ämnesbundet betyg (tidigare vitsord), som gavs i en fyrgradig skala.

uppförandepraxis, den samlade kunskapen om den äldre musikens praktiska utförande, dess funktioner och sociala miljö, tillämpad som rekommendationer för nutida framföranden.

upp`förande subst. ~t ~n ORDLED: upp--för-and-et

propaganda, mer eller mindre systematiskt bedriven verksamhet som syftar till att med hjälp av språk, bilder eller andra symboler påverka människors åsikter, värderingar eller handlingar i en bestämd riktning.

Kubakrisen, en allvarlig politisk kris i relationerna mellan USA och Sovjetunionen 1962, vilken hotade att utlösa ett tredje världskrig.

Berlinmuren, östtysk gränsmur mellan Västberlin och Östberlin, påbörjad 13 augusti 1961 då gränsen stängdes helt.

institution, inom samhällsvetenskapen benämning på de normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.

grekisk arkitektur definieras här som grekernas arkitektur under antiken.

behaviorism, en riktning inom psykologin lanserad av amerikanen John B. Watson i början av 1900-talet.

get, eller tamget, är ett av människans äldsta husdjur.