1. böjning

    böjning, flexion , inom språkvetenskapen: de systematiska förändringar i ett ords form som har grammatisk funktion.

  2. böjning

    böjning, inom fysiken: en vågrörelses beteende vid en skarp kant eller spalt.

  3. böjning

    böj`ning subst. ~en ~ar ORDLED: böj-ning-en
    Svensk ordbok

  4. svag böjning

    svag böjning, vissa böjningsmönster i germanska språk.

  5. stark böjning

    stark böjning, i beskrivning av äldre germanska språkstadier typ av böjning för substantiv och adjektiv.

  6. suppletiv böjning

    suppletiv böjning, böjningsmönster där en ordstam endast används i vissa former och i andra ersätts med en annan liktydig ordstam.

  7. ordbok

    ordbok, liksom lexikon en ordnad förteckning över en väsentlig del av ett språks ord med uppgifter av någon av de typer som anges i det följande.

  8. böjningslära

    böjningslära, den del av grammatiken som redovisar reglerna för ordens böjning.

  9. böjningsändelse

    böjningsändelse, suffix varmed en viss böjd ordform bildas.

  10. böjningsmönster

    böjningsmönster, paradigm , en uppställning av ett ords olika böjningsformer.