England, formellt ett kungadöme men egentligen ett delområde i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland), det vill säga (med gängse språkbruk) Storbritannien.

engelska, på engelska English, ett germanskt språk som framför allt efter andra världskriget har blivit ett ekonomiskt, kulturellt och politiskt världsspråk.

Engelbrechtdivisionen, egentligen 163:e infanteridivisionen, tysk militär styrka, uppkallad efter sin befälhavare general Engelbrecht, om 14 712 man, som i juni och juli 1941 med svenskt tillstånd transiterades med tåg från det ockuperade Norge till Finland.

Engelbrekt Engelbrektsson, född troligen på 1390-talet, död 27 april eller 4 maj 1436, svensk bergsman och frälseman, ledare för upproret 1434 mot Erik av Pommern.

Engelbrektsupproret var ett uppror som bröt ut 1434 när Erik av Pommern var kung i Sverige, Norge och Danmark.

engelska enheter, benämning på ickemetriska måttenheter använda i Samväldet och i USA.

Eng, Uno, 1896–1972, författare.

Engelska kanalen, engelska English Channel, franska La Manche, sund som skiljer Storbritannien från det europeiska fastlandet och utgör den sydliga förbindelsen mellan Atlanten och Nordsjön.

engelskt horn, franska cor anglais, italienska corno inglese, träblåsinstrument med dubbelt rörblad, altformen av oboe; det är stämt i F, en kvint under oboen.

engram, minnesspår, den tänkta fysikaliska basen för lagring av minnen i centrala nervsystemet.