försäkring, ekonomisk relation, vanligen reglerad i avtal, varigenom en försäkringsgivare förbinder sig att mot en viss avgift (försäkringspremie) ge en försäkringstagare ersättning om ett försäkringsfall inträffar, t.ex. person- eller sakskada, ekonomisk förlust eller annan i avtalet angiven händelse.

allmän försäkring, sedan 1963 gemensam benämning på socialförsäkringsgrenarna sjukförsäkring (med föräldrapenning), folkpension och tilläggspension ( ATP); sedan 1999 gäller ett nytt pensionssystem med de första utbetalningarna 2001, se ålderspension.

försäkringsbrev, polis, skriftlig handling som försäkringsgivare utfärdar i samband med försäkringsavtals ingående och som anger bl.a. försäkringens art och omfattning samt premiens storlek och förfallodag,

Försäkringskassan betalar ut barnbidrag, pengar till den som är sjuk eller hemma med ett sjukt barn och mycket annat.

direkt försäkring, direkttecknad försäkring, försäkring som utgör ett avtal vilket sluts direkt mellan en försäkringsgivare och en försäkringstagare.

kombinerad försäkring, paketförsäkring, objektförsäkring, försäkring, t.ex. hemförsäkring, som kännetecknas av att i ett och samma försäkringsbrev två eller flera försäkringsmoment, hänförliga till olika försäkringsklasser, sammanförts.

AFA Försäkring, samlingsnamn för den gemensamma organisationen för de tre försäkringsbolagen AFA Livförsäkring, AFA Sjukförsäkring och AFA Trygghetsförsäkring.

P&I-försäkring, ansvarsförsäkring, se protection and indemnity insurance.

försä´kring subst. ~en ~ar ORDLED: för-säkr-ing-en

försäkringsnämnd, av kommunen utsedd nämnd, knuten till den allmänna försäkringskassans lokalkontor, vilken 1963 till 1987 avgjorde ärenden rörande inkomstprövade tillägg till folkpension.