knallapportör, jägarterm för stående fågelhund eller apporterande hund som utan att invänta kommando ”rusar i skottet” för att apportera det påskjutna viltet.

knall`a verb ~de ~t ORDLED: knall-ar SUBST.: knallande; knall (till 1)

knalle, gårdfarihandlare från Sjuhäradsbygden, Västergötland.

bang, knall som kan höras då den tryckvåg passerar som kommer från ett flygplan i överljudsfart.

månsing, ursprungligen västgötaknallarnas hemliga språk.

Borås är både en kommun och en stad i Västergötland.

västgötaknalle, gårdfarihandlare från Västergötland, se knalle.

ljudbang, akustiskt fenomen i form av en eller två skarpa knallar som uppstår när ett flygplan passerar ljudhastigheten (Mach 1).

klotblixt, kulblixt, lysande klot som sällsynt iakttas som regel i anslutning till åska.

hemslöjd är tillverkning i hemmet av varor som man behöver för eget bruk eller för försäljning.