-
konduktör
konduktör, tjänsteman på tåg, buss och spårvagn som tar upp avgift och/eller granskar biljetter. -
konduktör
konduktör, förr titel på lägre tjänstemän inom det statliga byggnadsväsendet, såväl det civila som det militära; den avskaffades under 1800-talets senare del. -
konduktör
konduktö´r subst. ~en äv. ~n, ~er ORDLED: kon-dukt-ör-erSvensk ordbok -
humor
humor, 1) som karaktärsegenskap: sinne för det roliga, förmåga att identifiera och med visst nöje acceptera tillvarons ofullkomligheter; 2) som genre: konstprodukter (i tal, skrift, bild och ton) vars huvudsyfte är att locka konsumenten till skratt eller leende. -
tågvärd
tågvärd, konduktör, tågmästare, järnvägstjänsteman på resandetåg. -
Katarina Mazetti
Mazetti, Katarina, född 1944, författare och journalist.
-
tågmästare
tågmästare, konduktör, järnvägstjänsteman på resandetåg. -
järnväg
järnväg, i vid mening alla transportanläggningar för spårburna fordon som framförs maskinellt. -
Fredrik Magnus Piper
Piper, Fredrik Magnus, 1746–1824, arkitekt och trädgårdsskapare, konduktör vid Överintendentsämbetet 1772, från 1780 hovintendent med särskilt ansvar för de kungliga lustparkerna; jämför släktartikel Piper. -
lokförare
lokförare, förare av lok eller motorvagn på järnväg.