kräng`a verb krängde krängt, pres. kränger ORDLED: kräng-er SUBST.: krängande, krängning

sjöstjärnor, Asteroidea, klass tagghudingar med ca 1 800 nutida arter i alla hav, varav 25 vid svenska västkusten.

ormar, Serpentes (tidigare Ophidia), underordning i kräldjursordningen fjällreptiler.

stabilitet (latin stabilitas, av stabil), i allmän betydelse och inom fysiken egenskap hos ett system i jämvikt.

kölhalning, förr använd metod för reparation och underhåll av ett segelfartygs undervattenskropp, varvid fartyget krängdes långsides i sidoläge med hjälp av taljor anbringade i riggen.

chordae tendineae (nylat.), tunna sentrådar som fäster hjärtklaffarna mellan förmak och kammare i både höger och vänster hjärthalva till hjärtats kammarmuskulatur.

hemipenis, parningsorgan hos ödlor och ormar.

förpuppning, förvandling från larv till puppa hos insekter med fullständig förvandling.

taning, torkning av skinn från pälsdjur.

cnidocil, borstliknande utskott på nässeldjurens nässelkapslar.