-
ligatur
ligatur, underbindning, tillknytning av blodkärl vid kirurgiska ingrepp för att förhindra blödning. -
ligatur
ligatur, inom paleografin beteckning för sammanbindande av bokstäver i löpande skrift. -
ligatur
ligatur, tecken (i skrift eller tryck) bildat genom hopskrivning av andra tecken, vanligen två. -
ligatur
ligatur, inom musiken benämning på noter med samma tonhöjd, förenade med en bindebåge; eller (i äldre notskrift) sammankopplandet av två eller flera noter till en grupp som sjungs på samma stavelse. -
ligatur
ligatu´r subst. ~en ~er ORDLED: lig-at-ur-enSvensk ordbok -
runor
runor, de germanska folkens forna skrift. -
skrift
skrift, ett konventionellt system för kommunikation genom på föremål gjorda tecken, så utformat att texter i princip entydigt kan överföras till tal.
-
digraf
digraf, sekvens av två bokstäver (grafem) som svarar mot ett enda språkljud (fonem), t.ex. lj i ljus. -
mensuralnotskrift
mensuralnotskrift, mensuralnotation, den för flerstämmig musik ca 1250–ca 1600 dominerande typen av notation. -
underbindning
underbindning, inom kirurgi detsamma som ligatur.