sekretion, frisättning av sekret från en cell eller en körtel.

sekretion [-ʃo´n] subst. ~en ~er ORDLED: se-kret-ion-en

inre sekretion, term för insöndring av hormoner från endokrina organ direkt till blodet.

sekretionsfas, fas i menstruationscykeln som livmoderslemhinnan genomgår till följd av hormonstimulering från äggstockarna.

pubertet, pubertas, kroppsliga och psykiska förändringar hos människan, vilka uppträder vid tiden för könsmognaden, dvs. hos flickor från ca 10 till ca 14 år och hos pojkar från ca 12 till ca 16 år.

sekretionsrubbning [-ʃo`ns-] subst. ~en ~ar ORDLED: se-kret-ions--rubb-ning-en

epitel, sammanfattande term för en stor grupp av specialiserade celler hos flercelliga djurarter.

endokrina organ, körtlar som bildar hormoner och insöndrar dessa till blodet.

kolinerga receptorer, de membranbundna proteinstrukturer till vilka signalsubstansen acetylkolin binder sig på mottagarcellen.

mastceller, mastocyter, en celltyp som förekommer i lucker bindväv, framför allt kring kärl och under ytepitelet i hud, andningsvägar och mag–tarmkanal.