-
skärning
skärning, i matematiken detsamma som snitt. -
skärning
skärning, naturligt eller konstgjort vertikalt snitt genom berg eller jord. -
skärning
skärning, termisk bearbetningsmetod av metaller, nämligen acetylen–syrgasskärning, plasmaskärning eller, för tunna material, numera också laserskärning. -
skärning
skä`rning subst. ~en ~ar ORDLED: skär-ning-enSvensk ordbok -
fullständig skärning
fullständig skärning, ett algebraiskt rum givet av lika många ekvationer som dess kodimension. -
atom
atom, materiepartikel, den minsta del av ett grundämne som har detta ämnes kemiska egenskaper. -
skärningspunkt
skä`rningspunkt subst. ~en ~er ORDLED: skär-nings--punkt-enSvensk ordbok -
talja
talja, mekanisk lyft- och draganordning (även kallad hisstyg) bestående av två eller flera block och mellan dessa löpande tross eller tåg (taljelöparen). -
sandsten
sandsten, fin- till grovkornig, klastisk sedimentär bergart som huvudsakligen består av kantiga till mer eller mindre rundade kvarts- och fältspatpartiklar av sandstorlek, dvs. mellan 0,063 och 2 mm. -
etyn
etyʹn, acetylen, C2H2, H–C≡C–H, den enklaste förening som innehåller en kol-koltrippelbindning.