tvä`rslå subst. ~n ~ar ORDLED: tvär--slån

barriär, räcke, skrank, skyddsvall, bröstvärn; ofta i överförd betydelse: avspärrning, spärr, hinder.

korsfästelse, antikt dödsstraff som troligen uppfanns av perserna men som snart förekom bland många folk; så t.ex. skall Alexander Janneus (judisk kung 103–76 f.Kr.) ha korsfäst 800 rebeller.

vexillum, romerskt fälttecken.

nar, nara eller nare, sammanhållande tvärslå på bräddörrar, luckor etc.

svängel, del till anspann för häst: en tvärslå som hästens draglinor fästs vid och som med krok och ögla kopplas till den vagn eller det redskap som dras.

barriär, i kemin: den minsta energi som tillåter en molekyl att genomgå en reaktion.

krake, stör med gröda upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken.

torii, portaler som fungerar som ingångar till shintohelgedomar i Japan men som också markerar heliga platser i naturen.

såstång, äldre transportredskap för större laggkärl (såar): en form av bärstång som bars mellan två personer och i vissa fall hade en rörlig tvärslå, vari ett eller flera kärl kunde hängas upp.