tvä`rslå subst. ~n ~ar ORDLED: tvär--slån

barriär, räcke, skrank, skyddsvall, bröstvärn; ofta i överförd betydelse: avspärrning, spärr, hinder.

korsfästelse, antikt dödsstraff som troligen uppfanns av perserna men som snart förekom bland många folk; så t.ex. skall Alexander Janneus (judisk kung 103–76 f.Kr.) ha korsfäst 800 rebeller.

barack, enklare byggnad avsedd för tillfälliga ändamål och ofta utförd så att den lätt går att montera, demontera och förflytta.

knävelborrar, på 1500- och 1600-talen benämning på en uppåtvriden mustasch.

vexillum, romerskt fälttecken.

krake, stör med gröda upphängd för torkning. Krakstören är ofta försedd med krakstopp, en tvärslå som hindrar den krakade grödan att vila på marken.

torii, portaler som fungerar som ingångar till shintohelgedomar i Japan men som också markerar heliga platser i naturen.

nar, nara eller nare, sammanhållande tvärslå på bräddörrar, luckor etc.

svängel, del till anspann för häst: en tvärslå som hästens draglinor fästs vid och som med krok och ögla kopplas till den vagn eller det redskap som dras.