1. utbryta

    u`tbryta verb utbröt utbrutit utbruten utbrutna, pres. utbryter ORDLED: ut--bryt-er SUBST.: utbrytande, utbrytning; utbrott
    Svensk ordbok

  2. utbrytarkung

    utbrytarkung, eskapist , artist som specialiserat sig på att ta sig ur olika fängsel, såsom handbojor, tvångströjor, hänglåsförsedda kedjor eller förseglade lådor.

  3. utbrytare

    u`tbrytare subst. ~n äv. utbrytarn, plur. ~, best. plur. utbrytarna ORDLED: ut--bryt-ar-en
    Svensk ordbok

  4. utbrytarkung

    u`tbrytarkung subst. ~en ~ar ORDLED: ut-bryt-ar--kung-en
    Svensk ordbok

  5. neutralitet

    neutralitet, diplomatiskt och folkrättsligt begrepp som står för icke-deltagande i militära allianser och krigiska förvecklingar.

  6. Odyssé

    Odyssé, unglitterär tidskrift utgiven 1953–55 av Dag Wedholm, en utbrytare ur Metamorfosgruppen.

  7. neutralisering

    neutralisering, folkrättslig term: fridlysning av visst område från krigshandlingar.

  8. Mercalliskalan

    Mercalliskalan, tolvgradig skala utarbetad av den italienske seismologen och vulkanologen Giuseppe Mercalli ( 1850–1914) för att beskriva en jordbävnings intensitet (katastrofgrad).

  9. Irland

    Irland, ö i norra Atlanten, den näst största av Brittiska öarna; 82 378 km2, 6,4 miljoner invånare (2014).

  10. Salka Valka

    Salka Valka, roman i två delar av den isländske författaren Halldór Laxness, utgiven 1931–32.