-
vegetation, jordens växttäcke med dess oerhört skiftande sammansättning, från skog av jätteträd till mikroalger på en sten i en bäck.
-
vegetation, inom medicinen benämning på onormal utväxt på en organstruktur, t.ex. vegetationer på en hjärtklaff vid endokardit (inflammation i hjärtats inre hinna).
-
vegetationszon, stort område med likartade vegetationstyper, i regel motsvarande en klimatzon.
-
vegetationstyp, övergripande enhet inom global vegetationsgeografi, såsom tajga, tundra, savann och regnskog.
-
vegetationskarta, karta som visar vegetationens fördelning på olika växtsamhällen eller vegetationstyper.
-
vegetation [-ʃo´n]
subst. ~en ~er
ORDLED: veget-at-ion-en
Svensk ordbok
-
erosion, nötning och skulptering av berggrund och jordtäcke genom rinnande vatten, vind, vågor eller glaciäris.
-
delta, lågt, flackt landområde som byggs upp vid mynningen av ett vattendrag av de sediment som vattendraget transporterar ut till kusten.
-
vegetationslära, den gren av växtgeografi och växtekologi som behandlar vegetation.
-
vegetationsanalys, metoder att registrera växttäckets artsammansättning och de ingående arternas kvantitativa relationer.