bildningsroman
bildningsroman (efter tyska Bildungsroman), romantyp vars tema är personens utveckling till en harmonisk helhet.
Begreppet etablerades och vann spridning genom Wilhelm Dilthey, som första gången använde det 1870 i en analys av Goethes ”Wilhelm Meisters Lehrjahre”. Begreppet har dock ett äldre ursprung. Det myntades av Karl Morgenstern i ett föredrag 1818, vari han propagerade för romanen som ett moraliskt bildningsmedel.
Litteraturanvisning
Medverkande
Tommy Olofsson
Källangivelse
Vill du komma åt hela artikeln?
Objektiv och pålitlig kunskap.
Prova det, du kommer att gilla det!
Marknadsledare i Sverige.