Österrike, stat i Centraleuropa; 83 856 km2, 8,8 miljoner invånare (2017).

Österrike gränsar

(12 av 92 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Huvuddelen av Österrike utgörs av bergskedjor som ingår i Östalperna. Lägre områden utanför Alperna finns i norr och öster. Flodnätet är

(21 av 146 ord)

Administrativ indelning

Österrike är en federal republik bestående av nio delstater, bundesländer, vilka

(11 av 22 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Huvuddelen av Österrike upptas av bergskedjor som ingår i Östalperna (se Alperna). De upptar hela den smala västra delen av landet och fortsätter som lägre berg i den bredare östra delen. Tre öst–västliga bergskedjestråk, åtskilda av längsdalar, kan urskiljas.

(39 av 274 ord)

Klimat

Österrike har ett fuktigt, varmtempererat och kontinentalt präglat klimat. Höjdförhållandena påverkar starkt nederbörden och temperaturen. Starkt skilda väder- och klimatförhållanden kan därför råda på relativt närbelägna platser. De höga områdena i väster har alpint klimat med ett permanent

(38 av 270 ord)

Växt- och djurliv

Tre fjärdedelar av Österrikes yta upptas av Alperna, med alpängar och traditionell boskapsdrift ovan skogsgränsen, bok- och barrskogar i sluttningarna – de flesta med skogsbruk, och uppodlade dalgångar. Den östra delen av landet, speciellt i anslutning till de större floderna, är flackare med ett annorlunda växt- och djurliv. De flesta vattendrag är utbyggda och med några få undantag präglas naturen i Österrike starkt av människan.

I sydvästra Österrike ligger den väldiga Hohe Tauern nationalpark, Österrikes ’tak’. Här finns mer än

(80 av 725 ord)

Naturskydd

Österrike har sju nationalparker samt flera naturparker, landskapsskyddade områden och ett

(11 av 68 ord)

Befolkning

Med en genomsnittlig folktäthet av 105 invånare per km2 (2017) hör Österrike inte till Europas mer tättbefolkade länder. Drygt 40 procent av befolkningen bor kring Wien i nordöst (drygt

(29 av 214 ord)

Språk

Österrike är i huvudsak tyskspråkigt. Det tyska standardspråket talas med en

(11 av 76 ord)

Religion

Kristendomen nådde Österrike redan på 300-talet, och under följande århundraden anlades en rad kloster. Ärkebiskopssätet i Salzburg kom till ca 700.

(21 av 143 ord)

Utbildning

År 1962 antog parlamentet en lag som i stort ännu reglerar utbildningsväsendet. Provinsparlamenten kan endast utfärda vissa bestämmelser inom den allmänna ramen. Eftersom lagar om utbildning har konstitutionell status krävs 2/3 majoritet för antagning. Detta förutsätter i

(37 av 263 ord)

Sociala förhållanden

En ambitiös socialpolitik med inriktning speciellt på att skydda samhällets svagaste, t.ex. inom bostadspolitiken, har gamla traditioner i Österrike. Men landet präglades i början av 1900-talet av stora sociala klyftor och spänningar som bidrog till första republikens undergång. Under återuppbyggnaden efter andra

(42 av 295 ord)

Mynt

Åren 1945–2002 var Österrikes myntsystem 1 schilling = 100 groschen. Den 1 januari

(12 av 41 ord)

Ekonomi och näringsliv

Österrike hörde länge till Västeuropas mindre välbärgade länder, men under de senaste årtiondena har ekonomin utvecklats positivt. Landets ekonomi är starkt utlandsberoende och

(23 av 158 ord)

Jordbruk

Österrike är bland världens ledande länder inom produktion av vinbär och krusbär. Andra viktiga grödor är vete, sockerbetor, potatis, äpple

(20 av 141 ord)

Skogsbruk

Österrike är ett av Europas skogrikaste länder – omkring hälften av

(11 av 53 ord)

Råvarutillgångar och energiförsörjning

Bergsbruket har gamla anor i Östalperna – särskilt i Kärnten, Steiermark och Salzburg. Malmtillgångarna har gjort att en varierad stål- och metallvaruindustri vuxit fram.

(24 av 168 ord)

Industri

Industrin är traditionellt till stor del råvarubaserad. Fram till slutet av 1980-talet var stora

(14 av 98 ord)

Utrikeshandel

Österrike är starkt beroende av utrikeshandeln. Handelsbalansen har under lång tid

(11 av 52 ord)

Turism och gastronomi

Österrike är ett stort turistland och besöks årligen av cirka 22 miljoner turister, varav hälften kommer från grannlandet Tyskland.

De västra delarna av Österrike upptas av Alperna, där de populära vintersportorterna lockar åtskilliga besökare året om. De mest berömda är Sankt Anton, Kitzbühel, Zell am See, Seefeld, Saalbach, Badgastein och Innsbruck (som två gånger arrangerat vinter-OS). Wien är landets största turiststad. Innanför

(62 av 438 ord)

Transporter

Österrike har ett relativt välutvecklat transportsystem, som dock kommit att belastas hårt på grund av allt

(16 av 109 ord)

Massmedier

Österrikes medielandskap karakteriseras av hög ägarkoncentration och ett stort antal medieprodukter

(11 av 34 ord)

Internet och mobiltelefoni

75 % av de österrikiska hushållen har tillgång till internet, men tillgången ökar kraftigt i takt

(15 av 101 ord)

TV och radio

Statliga licensfinansierade ORF (Österreichischer Rundfunk) har en dominerande ställning inom etermedierna. Den

(12 av 84 ord)

Dagspress och magasin

Dagspressen har en mycket stark ställning i Österrike med över 2 miljoner tryckta ex. varje dag, gratistidningar inräknade (2012). Störst är tabloiden Kronen Zeitiung med en tryckt upplaga på drygt 900 000 ex.

(32 av 224 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Österrike är en federal republik med nio delstater (länder), vilka var och en har sitt eget parlament och sin egen regering. Statschefen

(22 av 152 ord)

Politik

Under andra hälften av 1900-talet dominerades österrikisk partipolitik av två stora partier. Det borgerliga Folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP), med starka band till näringslivs-, industri- och jordbruksintressen, samt Socialdemokraterna (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), med koppling till fackliga och andra intresseorganisationer.

Under lång tid uppvisade det politiska systemet hög stabilitet och väljarrörligheten var låg. ÖVP och SPÖ bildade vid flera tillfällen koalitionsregeringar. Genom det så kallade proporzsystemet fördelades under lång tid politiska och administrativa poster mellan de båda partiernas kandidater.

Under 1990-talet

(80 av 1603 ord)

Rättsväsen

Rättsordningen i Österrike är kodifierad, med bl.a. en civillag (Allgemeines Bürgerliches

(11 av 56 ord)

Försvar

Försvaret bygger på allmän värnplikt med en första tjänstgöring om sju månader följd av antingen omedelbar fortsättning i beredskapsförbanden i ytterligare en månad eller repetitionsutbildning

(25 av 173 ord)

Litteratur

Avgränsningen av den österrikiska litteraturen mot den tyska har ofta varit föremål för diskussion. Mot bakgrund av de historiska förhållandena i Österrike, som bl.a. innebar att den österrikisk–ungerska monarkin inom sina gränser hyste flera skilda befolkningsgrupper, har den österrikiska litteraturen en särprägel som skiljer sig från den tyska.

Under medeltiden (1000–1200-talen) tillkom de tidigaste litterära minnesmärkena i klostren, i bl.a. Melk och Klosterneuburg. Med diktare som Der von Kürenberg, Walther von der Vogelweide, Reinmar von Hagenau, Neidhart von Reuenthal och

(80 av 843 ord)

Drama och teater

Teatern i Österrike utgick under medeltiden och renässansen från skol- och kyrkospelen. Fram till 1700-talets slut var den italienskpåverkad och huvudsakligen i jesuiternas regi. Men även vid hovet blomstrade intresset för scenen och 1776 upphöjde Josef II Burgtheater i Wien (grundad

(41 av 290 ord)

Film

En österrikisk filmindustri växte fram under 1910-talet. Den ekonomiska basen var nyhetsfilmer och, under första världskriget, patriotiska spelfilmer. Det första inhemska filmbolaget av betydelse var Wiener Kunstfilm (senare Vita-Film), grundad 1910–11 av producenterna och regissörerna Anton Kolm (1865–1922) och hustrun Louise (1873–1950) samt fotografen Jacob Fleck (1881–1953), som efter Antons död gifte sig med Louise. Deras konkurrent Sacha-Film, grundad 1910 av den välbärgade greven Alexander ”Sacha” Kolowrat (1886–1927

(68 av 481 ord)

Konst

Inom det område som blev Österrike har mänsklig kultur manifesterat sig i olika relationer alltsedan en fruktbarhetsfetisch som Venus från Willendorf tillkom där kanske 25 000 år före vår tid. Från senantiken finns många utsmyckningsrester bevarade; med folkvandringar och klosterväsende kom föremål och former från olika kulturer. Starka irländska drag finns i bokmåleriet med Cutbercht-evangeliariet från 700-talets slut, och sådana möter man ännu följande århundrade, medan bl.a. romerska drag finns i freskerna i Mals och Naturns kyrkor i Sydtyrolen. Först på

(80 av 844 ord)

Konsthantverk

Landets under århundraden mycket skiftande storlek har medfört ett i förhållande härtill varierande formspråk. Mest genuin var den gamla herde- och bondekulturen, som låg på en hög nivå men visade stark

(31 av 218 ord)

Arkitektur

Med kristendomens allt större utbredning under 1100-talet byggdes små rundkyrkor och rundtorn i sten vid Donau efter lombardiskt och tyskt inflytande. Domen i Gurk i Kärnten (1140–1200) är en väl bibehållen romansk basilika, med rik skulptural utsmyckning. Kloster och hallkyrkor med enkel exteriör byggdes från 1200-talets slut, däribland cisterciensklostret i Heiligenkreuz i Burgenland och Wallseerkapellet

(55 av 386 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Under äldre medeltid blev biskopssätet i Salzburg (grundat 739) ett centrum för den kyrkliga musikodlingen. Minnesången, den tyskspråkiga trubadurkonst som växte fram i 1100-talets österrikiska adelsmiljö med utövare som Dietmar von Aist, nådde sin höjdpunkt hos Walter von der Vogelweide, verksam vid hovet i Wien omkring 1190. Hovkapellen i Wien (grundat 1296) och Salzburg (grundat 1367) hade huvudsakligen kyrkomusikaliska uppgifter, och möjliggjorde ett närmande till senmedeltidens polyfona stil, som

(69 av 486 ord)

Folkmusik och populärmusik

En rik växelverkan mellan folkliga, kyrkliga och aristokratiska musiktraditioner kännetecknade länge det feodalt präglade österrikiska samhället. Ländlern, en rustik dansform från Oberösterreich, vann på 1700-talet insteg i salongerna, där den utvecklades till den borgerliga wienervalsen. Hovmusikens stråktriobesättningar blev i sin tur förebild för småstädernas och byarnas musikanter, som mot 1800-talets mitt i

(52 av 365 ord)

Dans

Wien var en metropol i Europas tidiga baletthistoria. På 1600-talet uppfördes praktfulla hovbaletter där. Även hästbaletter var ett uppskattat nöje, som fått en avläggare i spanska ridskolan. Wien gick genom

(30 av 211 ord)

Folkkultur

Den österrikiska folkkulturen är i många avseenden att uppfatta som en utlöpare av den sydtyska, särskilt den bayerska, och övergången mellan bayerskt och tyrolskt respektive oberösterrikiskt är föga iögonfallande. Dock kan man generellt säga att det österrikiska bondesamhället genom den av terrängformerna skapade bygdeisoleringen uppvisar ett rikare och mer omväxlande

(50 av 352 ord)

Sport

Österrike är sedan länge den dominerande nationen inom alpin skidåkning, med otaliga triumfer i OS, VM och världscupen.

(18 av 127 ord)

Förhistoria

De äldsta beläggen för mänsklig närvaro i nuvarande Österrike härrör från tidigpaleolitikum (ca 500 000–300 000 år sedan) och har påträffats i Österrikes mer låglänta delar. Under olika gynnsamma klimatskeden uppsöktes också delar av alpområdet av människor.

Senpaleolitikum (ca 40 000–9 000 år sedan)

(40 av 281 ord)

Historia

Vid inledningen av den historiska tiden var landet bebott av keltiska, illyriska och, norr om Donau, även germanska

(18 av 125 ord)

Folkvandringstid och äldre medeltid

Det område som numera utgör Österrike koloniserades från början av 600-talet av de germanska bajuvarerna (bayrarna), vilka i sin tur alltmera drogs in i det expanderande frankerrikets maktsfär. Dock kom den sydöstligaste delen att domineras av slaver, förfäder till dagens slovener. Bajuvarerna styrdes av hertigar av agilolfingernas ätt, tills Karl den store 788 avsatte den

(55 av 392 ord)

Habsburgs väg från hertighus till världsmakt (1282–1519)

Genom en framsynt territorialpolitik utvidgade den habsburgska ätten ytterligare sin maktsfär, främst i sydlig och östlig riktning. Kärnten och Krain förvärvades 1335, Tyrolen 1363–64, delar av Istrien 1374 och Trieste 1382. I väster vanns Vorarlberg 1375, men för övrigt stötte den habsburgska maktexpansionen i denna riktning på ett

(48 av 336 ord)

Reformation och motreformation (1519–1648)

Dessa vittsyftande planer stötte emellertid på motstånd från en så ovanlig maktkonstellation som Frankrike, påven och Osmanska riket. Inför hotet av det anfall mot de förenade kungarikena Böhmen och Ungern som iscensattes av sultanen Süleyman I 1521 överlät Karl 1521–22 styrelsen av de österrikiska arvländerna till sin yngre bror Ferdinand I, medan han för egen del behöll de spanska och burgundiska riksdelarna. Ferdinand blev på detta sätt stamfar

(66 av 469 ord)

Från westfaliska freden till kejsarrikets grundläggning (1648–1804)

I det europeiska säkerhetssystem som tog form efter westfaliska freden hade Österrike en dubbel funktion. Å ena sidan var det Europas sköld mot turkarna, å andra sidan vakade det tillsammans med England och Nederländerna över den kontinentala jämvikten gentemot franska hegemonisträvanden.

I öster var Leopold I (kejsare 1658–1705) med god hjälp av sin lysande fältherre Eugen av Savojen synnerligen framgångsrik. Ett nytt turkiskt angrepp mot Wien 1683 slogs tillbaka, sedan staden i sista stund undsatts av en polsk–tysk hjälpstyrka under den

(80 av 606 ord)

Kejsarriket 1804–67

Österrikes engagemang i det tredje koalitionskriget ledde till nya motgångar: Napoleon intog Wien och vann en avgörande seger över ryssar och österrikare i det s.k. trekejsarslaget vid Austerlitz 2 december 1805. I freden i Pressburg (Bratislava) samma år tvangs Österrike lämna Venedig, Istrien och Dalmatien till det av Napoleon nygrundade kungariket Italien samt Tyrolen och Vorarlberg till Bayern men fick i stället det sekulariserade ärkebiskopsdömet Salzburg. Ett österrikiskt utbrytningsförsök ur det napoleonska systemet 1809 slutade lika olyckligt.

(77 av 548 ord)

Dubbelmonarkin Österrike–Ungern (1867–1918)

Vid tiden för kompromissen befann sig Österrike mitt uppe i en förvandlingsprocess som långsamt öppnade den feodala godsägarstaten för kapitalismens dynamik. I samband med 1848–49 års revolutionära händelser hade livegenskapen slutgiltigt avskaffats och bönderna blivit självägande. Följden blev en ökad effektivitet inom jordbruket, vilken spreds till andra delar av ekonomin. Järnvägsnätet byggdes ut, handel, industri och kreditväsen expanderade. Wienområdet och Böhmen

(61 av 433 ord)

Världskrigens tid

Den militära beredskapen i Österrike visade sig i längden otillräcklig för ett långvarigt stormaktskrig; därtill försvagades krigföringen av inre nationalitetsmotsättningar. Särskilt den tjeckiska separatiströrelsen vållade problem. Tjeckiska militärförband övergick i betydande utsträckning till fienden, och i Ryssland uppsattes tjeckiska legioner av desertörer. Ett tjeckoslovakiskt nationalråd bildades i Paris 1916 under ledning av Tomáš G. Masaryk och erkändes 1918 av ententen som allierad exilregering. Svåra militära motgångar, bl.a. i Karpaterna, gjorde Österrike alltmer beroende av sin tyske bundsförvant. Med tysk hjälp

(80 av 668 ord)

Andra republiken

Våren 1945 ryckte sovjetiska trupper in i östra Österrike och erövrade den 13 april Wien, samtidigt som landets västra delar besattes av västallierade styrkor. De allierade hade sedan 1943 haft en återupprättad österrikisk republik som ett av sina krigsmål. De tillät därför omedelbart organiseringen av en österrikisk regering bestående av socialdemokrater (Sozialdemokratische Partei Österreichs, SPÖ), representanter för Österrikiska folkpartiet (Österreichische Volkspartei, ÖVP), en fortsättning på det tidigare kristligtsociala partiet, samt kommunister (Kommunistische Partei Österreichs, KPÖ). Regeringen leddes av socialdemokraten Karl

(80 av 866 ord)

Medverkande

  • Anders Hammarlund
  • Anders Hansson
  • Anna Greta Ståhle
  • Britt Tunander
  • Eva Lampel
  • Göran Andersson
  • Hansåke Persson
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Johan Callmer
  • Johan Warell
  • Jonas Gruvö
  • Karl Erik Gustafsson
  • Lars Åhlander
  • Lars-Arne Norborg
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Monica Boman
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Rutger Lindahl
  • Sanna Trygg
  • Silvia Helperin
  • Stefan Anderberg
  • Sture Packalén
  • Sven Behrens
  • Sven-Gunnar Andersson
  • Ted Bjarme
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Massmedier:
Peter A. Bruck, Das österreichische Format (1991);
K. Paupié, Handbuch der Österreichischen Pressegeschichte 1848–1959 1–2 (1960–66);
R. Wagnleiter, Coca-Colonisation und Kalter Krieg (1991).
Litteratur:
A. Best & H. Wolfschütz (utgivare), Modern Austrian Writing (1980);
S.P. Scheichl & G. Stieg (utgivare), Österreichische Literatur des 20. Jahrhunderts (1986);
H. Zeman (utgivare), Die österreichische Literatur (1979–89).
Drama och teater:
O. Rommel, Die Alt-Wiener Volkskomödie (1952);
H. Vogelsang, Österreichische Dramatik des 20. Jahrhunderts (2:a upplagan 1981).
Konst:
R. Feuchtmüller, Kunst in Österreich vom frühen Mittelalter bis zur Gegenwart 1–2 (1972–73).
Arkitektur:
F. Achleitner, Österreichische Architektur im 20. Jahrhundert 1–3 (1983);
E. Schaffran, Kunstgeschichte Österreichs (1948);
J. Zukowsky & I. Wardropper, Austrian Architecture and Design: Beyond Tradition in the 1990s (1991).
Historia:
K. Gutkas, Die Zweite Republik: Österreich 1945–1985 (1985);
E. Hanisch, 1890–1990: Der Lange Schatten des Staates, ingående i H. Wolfram (utgivare), Österreichische Geschichte (1994);
B. Jelavich, Modern Austria: Empire and Republic, 1815–1986 (1987);
A. Niederstätter, Geschichte Österreichs (2007);
A. Pelinka & F. Plasser (utgivare), The Austrian Party System (1989);
Hans-Åke Persson, Uppgörelsen med det förflutna, politisk kultur och högerpopulistiska partier i Tyskland och Österrike: En jämförelse (1996);
R. Ricket, A Brief Survey of Austrian History (9:e upplagan 1988);
Kurt Steiner (utgivare), Modern Austria (1981);
H. Wolfram (utgivare), Österreichische Geschichte (1994);
E. Zöllner, Geschichte Österreichs: Von den Anfängen bis zur Gegenwart (8:e upplagan 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Österrike. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/österrike