Dessa vittsyftande planer stötte emellertid på motstånd från en så ovanlig maktkonstellation som Frankrike, påven och Osmanska riket. Inför hotet av det anfall mot de förenade kungarikena Böhmen och Ungern som iscensattes av sultanen Süleyman I 1521 överlät Karl 1521–22 styrelsen av de österrikiska arvländerna till sin yngre bror Ferdinand I, medan han för egen del behöll de spanska och burgundiska riksdelarna. Ferdinand blev på detta sätt stamfar för

(69 av 473 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars-Arne Norborg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Reformation och motreformation (1519–1648). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/österrike/historia/reformation-och-motreformation-1519-1648