fodermedel, foder, det som djur (vanligen husdjur) äter. För praktiskt bruk skiljer man utan klara definitioner på grovfoder och kraftfoder. Med grovfoder menas vanligen fiberrika foder, t.ex. vallfoder, halm från spannmål och ärter, blast från sockerbetor och rotfrukter, olika grönfoderväxter som silomajs, helsäd, fodermärgkål och foderraps samt biprodukter från industrin, t.ex. frukt- och grönsaksavfall. Fodercellulosa, som förekom under andra världskriget i Sverige, t.ex. löv, sly,

(65 av 460 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Människans tidigaste husdjur livnärde sig av vad som fanns tillgängligt i naturen samt av rester från jaktbyte och måltider. För de första boskapsuppfödarna i Sverige gav

(26 av 182 ord)

Foderstater och foderoptimering

En foderstat är en beskrivning eller en beräkning av vad djur skall utfodras med. Foderstaten skall ge rätt mängd

(19 av 132 ord)

Fodermedelsanalys och fodervärdering

Fodermedelssammansättningen bestäms genom foderanalyser. Till grund för beräkning av smältbara näringsämnen och omsättbar energi ligger tabellverk, som i sin tur är baserade

(22 av 151 ord)

Energivärdering

Vid värdering av det totala energivärdet i de organiska beståndsdelarna skiljer man mellan bruttoenergi, smältbar energi, omsättbar energi och nettoenergi.

Bruttoenergin kan endast till en del utnyttjas av djuret.

Mängden konsumerad bruttoenergi minskad med energi i träck ger mängden smältbar energi. Smältbarheten kan variera mellan

(45 av 318 ord)

Proteinvärdering

Beräkning av mängden råprotein baseras på en analys av kväve och innefattar även andra kvävehaltiga ämnen än protein, bl.a. aminosyror, urea, nitrat och ammoniumsalter, s.k. icke-proteinkväve, NPN (engelska non protein n

(31 av 229 ord)

Värdering av fodrets kolhydrater

Fodrets innehåll av kolhydrater kan bestämmas genom analyser av socker, stärkelse och fiber. Socker bestäms som vattenlösliga kolhydrater och omfattar

(20 av 139 ord)

Foderlagstiftning

Alla som producerar, importerar och hanterar foder till djur, inklusive foder till frilevande vilda djur, berörs av foderlagstiftningen. Till foder räknas även vatten. Endast oskadliga foderråvaror, godkända fodertillsatser och godkända ensileringsmedel får användas.

(33 av 234 ord)

Medverkande

  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Torbjörn Malm

Litteraturanvisning

Fodertabeller för idisslare, utgiven av Sveriges Lantbruksuniversitet ( 1999);
C. Belotti (utgivare), Vallboken ( 1991);
Vatten till husdjur, utgiven av Jordbruksverket ( 1999);
K. Jybe, En översikt över giftiga växter av veterinärmedicinsk betydelse ( 1996);
J. Lärn-Nilsson m.fl., Naturbrukets husdjur 1–2 ( 1997–98);
E. Norrman Svenskarna och deras husdjur ( 1981);
C. Planck, Hästen: näringsbehov och fodermedel ( 1998);
Allan Simonsson, Näringsrekommendationer och fodermedelstabeller till svin ( 1994);
Allan Simonsson, Fodermedel till svin ( 1995).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fodermedel. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fodermedel