fysiʹk (latin phyʹsica ’läran om naturen’, av grekiska (theōriʹa) physikēʹ ’naturundersökning’, ’undersökning av tingens väsen’, av phyʹsis ’natur’, till phyʹō ’alstra’, ’frambringa’), ursprungligen benämningen på

(25 av 173 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Allmän orientering om vardagens fysik

I vår vardag möter vi ett överflöd av fenomen som kan beskrivas och förklaras i fysikaliska termer. Himlens blå färg och solnedgångens röda är två exempel (våglängdsberoendet hos ljusspridningen mot små partiklar). Regnbågens

(33 av 232 ord)

Fysik i extrema miljöer

Fysiken uppställer och prövar giltigheten hos teoretiska modeller och samband. Kravet på universell giltighet medför att fysikalisk forskning ofta undersöker materiens beteende under extrema

(24 av 165 ord)

Fysikens delområden

Man gör ofta en indelning av fysiken i klassisk fysik och kvantfysik.

Den klassiska fysiken är makrovärldens fysik, dess främsta inspiratörer är Galilei och Newton, dess tänkesätt är deterministiskt. Den klassiska fysiken behandlar i första hand fenomen som vi kan se, höra och känna. Dess

(45 av 320 ord)

Materiens nivåer

Fysiken arbetar huvudsakligen enligt en reduktionistisk metod, vilket innebär att komplicerade

(11 av 64 ord)

Molekylnivån

är den nivå som innehåller den minsta enheten av ett ämne, den enstaka molekylen. Delar vi upp en molekyl i mindre beståndsdelar har vi förlorat dess specifika egenskaper,

(28 av 200 ord)

Den atomära nivån

är nästa nivå i materiens uppbyggnad. Molekyler är uppbyggda av atomer, och atomfysiken sysslar med det atomära elektronhöljets fenomen och processer. Antalet atomslag är begränsat

(25 av 173 ord)

Den kondenserade materiens fysik

Forskningen inom den kondenserade materiens fysik arbetar numera huvudsakligen på materiens atomära nivå, men till skillnad från atomfysiken är det inte egenskaperna hos de enskilda atomerna som utforskas utan de strukturer och processer som karakteriserar ett till fast eller flytande fas

(41 av 291 ord)

Kärnfysiken

tar ytterligare ett steg mot materiens inre. Atomkärnan betraktas inte längre som en strukturlös liten kula i atomens centrum utan har visat sig vara uppbyggd av mindre partiklar, nukleoner. Från början, dvs.

(32 av 224 ord)

Elementarpartikelfysik

Det ringa antalet elementära byggstenar som kärnfysiken till en början hade att beakta utökades i snabb takt under 1950- och 60-talen. Detta gav upphov till elementarpartikelfysik som

(27 av 190 ord)

Kvarknivån

Kvarkarna tycks vara elementarpartiklar i ordets egentliga mening, dvs. sakna rumslig utsträckning och inre struktur. De skiljer sig från tidigare ”elementarpartiklar” genom att deras frihet att röra sig

(28 av 194 ord)

En färd åt andra hållet

Man kan också företa en färd åt andra hållet genom materiens

(11 av 60 ord)

Fysikforskning i teori och praktik

(1 av 1 ord)

Syntes och förenkling

Den fysikaliska teoribildningen präglas alltsedan Newtons dagar av en önskan att finna gemensamma beskrivningar för så många olika fenomen som möjligt (”unification” på engelska). Som en följd av denna strävan söker man att successivt sammanföra fysikens olika krafter (växelverkningar) i en gemensam teori. Det första

(45 av 315 ord)

Fundamentalkonstanter

Fysikaliska lagar och samband skall vara både universellt giltiga och oföränderliga i tiden. Matematiken är det språk i vilket man formulerar dessa lagar. Den förankring i naturen som alltid

(29 av 203 ord)

Storskalig och småskalig fysik

Experimentell fysik bedrivs vanligen som lagarbete, vilket oftast är en nödvändighet på grund av de stora kostnaderna för den använda apparaturen och behovet av olika specialkunskaper i arbetet.

(28 av 193 ord)

Teori, experiment, datorer

Ett viktigt inslag i fysikalisk forskning är att utveckla instrument och metoder för att uppnå de speciella betingelser under vilka materien skall studeras och möjliggöra observationer och mätningar av materiens egenskaper i skilda miljöer. För att denna experimentella verksamhet skall

(40 av 285 ord)

Vackra ekvationer

Fysiken har en strävan efter generellt giltiga, kvantitativa utsagor. Fysikaliska storheter uttrycks därför i exakt matematisk form, och fysikaliska lagar skrivs som matematiska ekvationer.

(24 av 168 ord)

Fysik och filosofi

Vissa av fysikens frågor sträcker sig in i filosofins domäner. Det gäller t.ex. frågan om rummets och tidens natur. I den newtonska mekaniken är rummet en scen (”situation”), och tiden är uttrycket för

(33 av 232 ord)

Nya landvinningar

Fysikens gräns mot det okända förflyttas snabbt. Därför blir det ständigt nya frågor som fysiken försöker besvara och nya upptäckter som kommer inom räckhåll. Här är några av de framsteg som kan tänkas ske inom en

(36 av 253 ord)

Fysikens historia

Det naturvetenskapliga tänkandets ursprung är fördolt bland legender och myter. I

(11 av 74 ord)

Antiken och medeltiden

Den moderna fysiken härstammar i rätt nedstigande led från den grekiska naturfilosofin. Under 500- och 400-talen f.Kr. utvecklade de s.k. försokratikerna spekulativa filosofiska idéer av vilka många har kommit att bli något av fysikens eviga följeslagare. Dit hör bl.a. eleaternas

(40 av 284 ord)

Nyare tider

Även om den vetenskapliga revolutionen ofta brukar förknippas med den kopernikanska (heliocentriska) astronomin framstår Copernicus knappast som någon revolutionär nydanare. Hans storverk ”De revolutionibus” (’Om himlavalvens kretslopp’, 1543) är snarare en insats i den ptolemaiska traditionens anda. Genom mångåriga, tålmodiga och noggranna iakttagelser av planeternas rörelser lade Tycho Brahe vid 1500-talets slut den empiriska grunden för det arbete som

(59 av 420 ord)

1800-talet och framåt

Under 1800-talet utvecklades värmeläran från att ha varit en rent fenomenologisk vetenskap helt skild från den övriga fysiken till att framstå som en med den newtonska mekaniken förenlig kinetisk gasteori. Helmholtz m.fl. formulerade termodynamikens första huvudsats (energiprincipen) 1847. Carnots, Clausius och Boltzmanns arbeten

(43 av 302 ord)

Medverkande

  • Carl Nordling
  • Tor Ragnar Gerholm

Litteraturanvisning

M. Butterfield, Den moderna naturvetenskapens gryning 1300–1800 (svensk översättning 1965);
J.B. Cohen, The Birth of a New Physics (1985);
P. Davies, Den kosmiska planen (1986);
Börje Ekstig m.fl., Studium fysik 1–3 (1981–87);
R. Feynman, The Feynman Lectures on Physics (1963);
T.R. Gerholm, Från naturfilosofi till modern fysik (1971);
T.R. Gerholm & Sigvard Magnusson, Idé och Samhälle (2:a upplagan 1967);
J.L. Heilbron, Elements of Early Modern Physics (1982);
H. Pagels, Den kosmiska koden (1986);
S.E. Toulmin & J. Goodfield, Materiens arkitektur (svensk översättning 1964);
S.E. Toulmin & J. Goodfield, Människan upptäcker tiden (1966).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, fysik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fysik