hav, det sammanhängande vattenområde som omger jordens kontinenter, vanligtvis synonymt med världshavet eller oceanerna. Eftersom en av de mest karakteristiska egenskaperna hos havsvatten är dess salthalt benämns också några insjöar med anmärkningsvärt hög salthalt hav, t.ex. Kaspiska havet och Döda havet.

Av jordens hela yta

(45 av 319 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Havsforskning

Havsforskning är det vetenskapliga studiet av havet. Internationellt används också benämningen oceanografi i denna mening. I Sverige har emellertid oceanografi, tidigare också ofta benämnt hydrografi, givits

(26 av 181 ord)

Havens fysik

Havsvattnet är ständigt och på alla djup i rörelse. Det finns stora, permanenta havsströmmar, som korsar oceanerna som mäktiga floder, men också mer variabla strömmar,

(25 av 176 ord)

Dynamik

Jordens gravitation och dess rotation kring jordaxeln har avgörande betydelse för rörelserna i havet. Gravitationen medför att vatten med högre densitet än omgivningen sjunker. Detta kallas konvektion och är en process som effektivt håller havet densitetsskiktat. De vertikala densitetsgradienterna är normalt mer än 1 000 gånger större än de

(48 av 340 ord)

Oceancirkulation

Havens storskaliga ytcirkulation bestäms huvudsakligen av de globala, zonala vindsystemen, dvs. passadvindsbältena norr och söder om ekvatorn och västvindsregionerna på mellanlatituderna. Vindsystemen driver

(23 av 162 ord)

Vågor

Genom att vattnets inre friktion är obetydlig tenderar alla störningar av vattnets jämvikt att alstra vågrörelser som kan fortleva under lång tid. I havet finns en mångfald vågfenomen, av vilka vindvågorna på vattenytan är de mest kända.

(37 av 260 ord)

Havens kemi

Vatten är ett utomordentligt lösningsmedel för oorganiska föreningar. Alla nu kända naturliga grundämnen är

(14 av 99 ord)

Havens salthalt

Salthalten är relativt konstant i världshaven, omkring 35 ‰. Man kan grovt beräkna att havet innehåller 5·1016 ton salt. Större variationer

(20 av 145 ord)

Bestämning av salthalten

Salthalten i vattnet har mycket stor betydelse, bl.a. genom påverkan på vattnets densitet och följaktligen även på havsströmmarna. Olika sätt att bestämma havens salthalt förekommer. Ett sätt är att efterlikna saltframställningen genom att låta vattnet avdunsta och

(37 av 260 ord)

Lösta oorganiska föreningar

Havsvattnet domineras viktsmässigt av tolv grundämnen. Vattnet självt är en förening av väte och

(14 av 96 ord)

Biologiskt aktiva grundämnen

Vissa grundämnen är biologiskt aktiva, dvs. de ingår i den biologiska livscykeln i

(13 av 87 ord)

Organiska föreningar

Havsvattnet innehåller ett stort antal lösta organiska föreningar, som härstammar från

(11 av 48 ord)

Havsvattnets gasinnehåll

De i vattnet lösta gaserna står i ytvattnet i jämvikt med motsvarande gaser i atmosfären och gas­trycket bestämmer lösligheten. Syrgas finns löst i vattnet och syret är nödvändigt för havsdjurens

(30 av 208 ord)

Framtida användning av haven

På havsbotten, främst på kontinentalsocklarnas sluttningar, finns stora mängder metanklatrater (se inneslutningsföreningar) som innehåller stora energimängder. USA, Canada, Japan och Indien satsar stora belopp på forskning och utveckling för att i framtiden kunna utnyttja dessa stora energimängder. Metangasen är

(39 av 277 ord)

Havsbottnens geologi

Kontinentalranden, som omfattar kontinentalsockeln, kontinentalbranten och kontinentalsluttningen, sträcker sig ned till djuphavsslätten och omfattar en tredjedel av havsbottnens yta. Kontinentalsockeln, som omger de flesta kontinenter, underlagras liksom kontinentalbranten av kontinental jordskorpa, medan kontinentalsluttningen har oceanisk skorpa som bas. Kontinentalranden byggs upp av sedimentära bergarter, dvs. material som ursprungligen svämmat ut från

(51 av 360 ord)

Zonindelning

Havet indelas i olika zoner eller habitat efter närhet till kusten

(11 av 15 ord)

Havens historia

För ungefär 4 570 miljoner år sedan, under äldsta hadeikum, bildades jorden genom ackretion (sammanslagning) av planetesimaler som kom från rymden. Vattnet i den primitiva jorden var ursprungligen bundet som väte och syre, bl.a. i komplexa mineral som kalium–aluminium-silikat. Den primitiva jorden innehöll också radioaktiva grundämnen, vars sönderfall ökade temperaturen i jordens inre, från ursprungliga ca 1 000 °C

(56 av 394 ord)

Utvecklingen under fanerozoikum

En ocean har i geologiskt perspektiv kort livslängd. Den uppstår genom att en rift bildas (t.ex. Östafrikanska riftsystemet) och vidgas till ett randhav (t.ex. Röda havet). Detta öppnar sig till en ocean (t.ex. Atlanten), som därefter krymper genom att havet trängs ihop av omgivande land (som Medelhavet) och som slutligen upphör som hav när omgivande plattor stöter ihop och bildar bergskedjor som Ural och Himalaya.

Den

(66 av 469 ord)

Naturtillgångar

Oceanernas kommunikationsvägar är den ekonomiskt sett viktigaste havsresursen. Världshandeln är till mycket stor del beroende av skeppsfrakter, och årligen transporteras över oceanerna ca 4 miljarder ton gods, varav hälften råolja och oljeprodukter. Världsfisket ökade

(34 av 239 ord)

Havens biologi

Fram till andra hälften av 1800-talet trodde man allmänt att stora delar av haven, nämligen djuphavet, saknade

(17 av 115 ord)

Havens växtvärld

Algerna dominerar stort bland havens växter. Endast några få fröväxter, t.ex.

(11 av 76 ord)

Havens djurvärld

Mindre än 15 % (ca 160 000) av jordens kända djurarter finns i havet. De flesta är bottenlevande

(16 av 109 ord)

Art- och individrikedom

Den stora mängden växter och djur är koncentrerad till kustområdena och ut över kontinentalsocklarna, dvs. på djup mindre än 200 m. Särskilt utanför

(22 av 154 ord)

Näringspyramid, ekosystem och näringsväv

Sambandet mellan olika organismer kan förenklat skisseras i en näringspyramid. Vid basen finns producenterna som är växter (växtplankton och bottenlevande alger) och vissa bakterier, vilka med hjälp av ljusenergi eller kemisk energi, kol från koldioxid eller vätekarbonat och närsalter som kväve, fosfor,

(42 av 298 ord)

Växtplankton

Encelliga alger varierar i storlek från någon tusendels millimeter till någon millimeter. De förökar sig snabbt under gynnsamma betingelser och utvecklar stora populationer

(23 av 161 ord)

Djurplankton

Djurplankton innefattar såväl encelliga som flercelliga djur. Storleken varierar från någon hundradels millimeter (t.ex. encelliga djur och hjuldjur)

(18 av 128 ord)

Bottenlevande alger

På grundval av bl.a. de färgämnen som dominerar i algerna indelas dessa i grön-, brun- och rödalger. Samtliga innehåller dock det gröna

(22 av 153 ord)

Bottenlevande djur

Av praktiska skäl indelas bottnens djur efter levnadssätt, dvs. om de lever ovanpå (epifauna)

(14 av 99 ord)

Havens högre djurvärld

Även ryggradsdjuren är väl representerade i havet, särskilt brosk- och benfiskar. Till de förra hör hajar, rockor och havsmusfiskar med ca 800

(22 av 155 ord)

Havens miljöproblem

Havet har blivit slutstation för mycket av människans avfall. Det mesta tillförs oplanerat men stora mängder dumpas avsiktligt från land och från

(22 av 156 ord)

Överfiske

Sedan början av 1960-talet har den totala konsumtionen av fisk nästan fördubblats i världen. Fisk är en av jordens mest exporterade varor. Många bestånd är mycket hårt skattade. På 1990-talet försvann torsken på Newfoundland; 30 000 fiskare blev

(37 av 260 ord)

Gifter

Stabila organiska ämnen (halogenerade kolväten), tungmetaller, metallorganiska föreningar samt olja och oljeprodukter orsakar skador på levande organismer. Klorerade kolväten tillverkas i en mångfald varianter (DDT, PCB, dioxiner, toxafen m.m.), varav många är mycket giftiga. Skador orsakade av dessa ämnen har observerats på djur högt upp i näringskedjan, hos havsfåglar, sälar och

(51 av 358 ord)

Fast avfall

Skräp i form av t.ex. pappersemballage, stora sjok av plast, syntetiska linor samt trasiga fiskeredskap

(15 av 107 ord)

Övergödning

Stor tillförsel av näringsämnen (fosfor och kväve) leder till eutrofiering och

(11 av 75 ord)

Effekter av klimatförändringen

Den globala uppvärmningen påverkar även havet. Uppvärmningen får ett flertal allvarliga konsekvenser. Vattnet tar större plats och havsytan stiger och dessutom tillförs vatten från smältande

(25 av 177 ord)

Mangrove

Mangrove växer i gränszonen mellan hav och land och är ett

(11 av 77 ord)

Skydd av haven

Det finns flera internationella överenskommelser för att begränsa skadorna på den marina miljön. MARPOL- och Londonkonventionerna är globala och gäller utsläpp från fartyg samt

(24 av 167 ord)

Medverkande

  • Artur Svansson
  • Bengt Loberg
  • Dattatray S. Parasnis
  • Eric Olausson
  • Håkan Westerberg
  • Jarl-Ove Strömberg
  • Johan Rodhe
  • Ragnhild Eklund
  • Stig Fonselius

Litteraturanvisning

Allmänt:
M. Almqvist, Havets sång, en resa i skandinaviska vatten (2003);
M. Braunwell (utgivare), Atlas of the Oceans (1977);
R.L. Carson, Havet (1951);
A.C. Duxbury & A.B. Duxbury, An Introduction to the World’s Oceans (3:e upplagan 1991);
S. Edman, Planeten havet (2010);
S.H. Fonselius, Oceanografi (1974);
I. Lövin, Tyst hav (2007);
L.C. Lund-Hansen m.fl., Basisbog i fysisk-biologisk oceanografi (1994);
G. Strachal (utgivare) Boken om havet (1977).
Havens fysik:
D.T. Pugh, Tides, Surges and Mean Sea Level (1987);
H. Stommel, A View of the Sea: A Discussion between a Chief Engineer and an Oceanographer about the Machinery of the Ocean Circulation (1987);
M. Tomczak & S. Godfrey, Regional Oceanography: an Introduction (1996).
Havens kemi:
S. Bydén m.fl., Mäta vatten (2003).
Havens historia:
S. Stanley, Earth and Life through Time (1989).
Havens biologi:
J.-Y. Cousteau, Det levande havet (svensk översättning 1956);
A.C. Hardy, The Open Sea 1-2 (1956–59);
G. Thorson, Livet i havet (svensk översättning 1965).
Havets miljöproblem:
B. Aniansson, Nordeuropas hav – Nordeuropas miljö, Rapport till Nordiska Rådets internationella konferens om havsföroreningar (1989);
E.M. Levy, ”Oil pollution in the world’s ocean”, Ambio, 1984.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hav. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hav