hettitiska, det hettitiska rikets officiella språk. Det är huvudsakligen belagt genom arkiven i huvudstaden Hattusa. Språket hörde hemma i rikets nordöstra delar. Den sydligare luviskan, som också kom att användas för offentliga ändamål, påverkade under imperiets sena tid det hettitiska språket. Detta

(42 av 295 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Skrift

Texterna på hettitiskt språk är liksom de palaiska och de flesta luviska från imperiets tid skrivna på lertavlor med kilskrift och kommer mest från Hattusa. Kilskriften härstammar från en fornbabylonisk kursivskrift som påträffats i Tell Açana i nuvarande södra Turkiet. Den användes också, med tillägg av vissa tecken, för hattiska och hurritiska. Tecknen är stavelsetecken, logogram

(56 av 400 ord)

Litteratur

Den hettitiska kilskriftslitteraturen är omfattande. Annaler med politiskt och propagandistiskt innehåll

(11 av 53 ord)

Medverkande

  • Folke Josephson

Litteraturanvisning

J. Friedrich, Hethitisches Elementarbuch 1 ( 1960);
H.G. Güterbock, ”Hethitische Literatur” i W. Röllig (utgivare), Altorientalische Literaturen 1 ( 1978);
E. Laroche, Les Hiéroglyphes Hittites ( 1960);
C. Rüster & E. Neu, Hethitisches Zeichenlexikon ( 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, hettitiska. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hettitiska