jordarter, naturligt bildade avlagringar med lös struktur, dvs. utan sammanhållande kemiska bindningar mellan de fasta partiklarna. Jordarternas fasta beståndsdelar utgörs av mineral-

(22 av 154 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Minerogena jordarter

(1 av 1 ord)

Jordarternas bildningssätt och jordartsgenetisk klassifikation

Genom vittring och erosion sönderdelas den fasta berggrunden till partiklar, vars storlek kan variera från gigantiska block till mikroskopiskt små kolloidala lerpartiklar. Dessa partiklar kommer att bilda olika genetiska typer av minerogena jordarter antingen direkt på bildningsplatsen (vittringsjordarter) eller genom transport och omlagring enbart under gravitationens inverkan eller via medierna vatten, luft och is (sedimentära jordarter eller klastiska sediment).

image/jpeg

jordarter. Vinden har genom luftens låga densitet och låga viskositet svårt att transportera

(74 av 524 ord)

Klassificering efter kornstorlekssammansättning

De flesta av jordarternas fysikaliska egenskaper är knutna till partikelstorlekarna, och detta är tillsammans med den mineralogiska sammansättningen den viktigaste faktorn vid bedömning av jordarter som industriell och byggnadsteknisk råvaruresurs och som jordbruks- och skogsbruksmark. Kornstorlekssammansättningen ger också viktig

(39 av 278 ord)

Jordarternas geotekniska egenskaper

Många geotekniska egenskaper som permeabilitet, kapillaritet, vattenhållande förmåga, kompressibilitet, skjuvhållfasthet och ras- och skredbenägenhet är direkt eller indirekt avhängiga av jordarternas kornstorleksinnehåll. De flesta egenskaperna har samband med jordarternas reaktion tillsammans med markvatten. Mineraljordarnas fasta partiklar bildar jordmassans skelett. Hålrummen (porerna) är fyllda av markvatten och av markluft. Kornstorlekssammansättningen avgör de individuella porernas storlek. Större hålrum, som i sten-, grus- och sandjordar, tillåter vatten att fritt röra sig i

(69 av 490 ord)

Organogena jordarter

(1 av 1 ord)

Bildningssätt

De organogena jordarterna präglas av sitt innehåll av organiskt material, dvs. material som har sitt ursprung i levande vävnad. De bildas där ansamlingshastigheten

(23 av 163 ord)

Indelning

Man klassificerar organogena jordarter efter det som utgör jordartens huvudsakliga innehåll, jordartens huvudmassa. En viktig klassifikationsgrund är om huvuddelen av jordarten består av sedimentärt (dvs. transporterat) eller sedentärt (kvar på den plats det en gång levt) material. Beroende på detta kriterium urskiljer man två huvudgrupper, organogena sediment eller sedimentära torvmarksjordarter och egentliga

(52 av 369 ord)

Kemiska jordarter

Till denna grupp förs jordarter vilkas huvudmassa bildats genom kemiska processer. Ofta rör

(13 av 89 ord)

Historik

En stor del av vår kunskap om svenska jordarter har tillkommit genom den jordartskartering som Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivit sedan instiftandet 1858. Redan från början utarbetade Axel Erdmann ett

(30 av 210 ord)

Medverkande

  • Lena Adrielsson
  • Ronnie Liljegren
Källangivelse
Nationalencyklopedin, jordarter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jordarter