bergarter, fast eller löst sammanhållna, i naturen förekommande kornaggregat som består av

(12 av 46 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Magmatiska bergarter

Magmatiska bergarter, magmabergarter, bildas som stelningsprodukter av magmor (bergartssmältor) i eller

(11 av 64 ord)

Kemisk sammansättning

Konventionellt uttrycks den kemiska sammansättningen hos bergarter i oxidform (se tabell

(11 av 50 ord)

Mineralogisk sammansättning

Hos de allra flesta magmatiska bergarter har de dominerande kemiska komponenterna

(11 av 72 ord)

Textur och struktur

Textur står för de småskaliga, i många fall mikroskopiska dragen, såsom grad av kristallinitet och kornstorlek

(16 av 110 ord)

Textur

Kristallinitet förekommer i olika grad hos magmabergarter. Sålunda finns bergarter, t.ex. granit, vilka består av enbart kristaller och därför betecknas holokristallina. Andra, i likhet med obsidian, består nästan uteslutande av vulkaniskt glas och beskrivs därför som holohyalina. Mellan dessa ytterligheter finns de hypokristallina (kristaller mer än glas) och de hypohyalina (glas mer än kristaller) bergarterna.

Kornstorleken hos magmabergarternas kristallina komponenter är varierande och betingas av magmans stelningsförhållanden. Av detta skäl har man använt de magmatiska bergarternas kornstorlek för en grov

(80 av 942 ord)

Struktur

Bankning innebär att en bergartsmassa genom sprickor uppdelas i skivor (bankar) som är parallella eller nästan parallella med berggrundsytan. Denna struktur visar sig normalt inte hos den ovittrade bergarten. Bankningen är relativt vanlig hos graniter och granitliknande bergarter.

image/jpeg

bergarter (bild 8). Bankning i granit. Sprickor som är parallella med berggrundens överyta uppdelar berget i upp till flera meter mäktiga bankar.

Sotenäset, Västra Götalands län.

Pelarförklyftning är ett krympningsfenomen hos ett nyligen stelnat lavaflöde eller en marknära intrusion. Krympsprickorna

(80 av 621 ord)

Klassifikation

Klassifikationen av de magmatiska bergarterna kan ske på basis av en eller flera av deras egenskaper. Oavsett vilken eller vilka av dem som läggs till grund för systematiken blir avgränsningen mellan bergarterna konventionsbunden, då naturen inte känner strikta gränser.

Stelningsdjup. De magmatiska bergarterna kan indelas med hänsyn till den nivå i jordskorpan där de stelnat. Man skiljer härvid mellan djupbergarter, gångbergarter och ytbergarter. Jämför ovan Textur (kornstorlek).

Sammansättning: Halten av kiseldioxid. Magmatiska bergarter skiljer sig från varandra beträffande bl.a. kemisk

(80 av 787 ord)

Sedimentära bergarter

Sedimentära bergarter bildas genom mekanisk-fysisk avsättning av transporterade lösa partiklar och genom kemisk-biokemisk utfällning av olika mineral i porerna mellan partiklarna. Termen sedimentär innebär att materialet avlagrats ur ett medium, i regel vatten eller luft. Emellertid innefattas, något oegentligt, i begreppet sedimentära

(42 av 294 ord)

Avsättningsmiljöer

Alla sedimentära bergarter avspeglar den eller de miljöer som de bildats i. De gör det genom sin sammansättning, textur och struktur.

Sedimentära miljöer varierar från sådana där

(27 av 188 ord)

Mineralogisk sammansättning

De flesta sedimentära bergarter är till övervägande del sammansatta av relativt få mineral. De terrigena klastiska

(16 av 110 ord)

Textur

En sedimentär bergarts textur är dess allmänna fysiska karaktär, speciellt med avseende på de geometriska egenskaperna hos och de inbördes relationerna mellan dess komponenter, dvs. deras storlek, rundning, form, sortering, orientering och packning. För att kunna bestämma dessa egenskaper krävs i regel en mikroskopisk undersökning, varför

(46 av 327 ord)

Struktur

Sedimentära bergarters struktur framträder i vägskärningar, stenbrott och naturliga blottningar. Exempel på allmänna strukturer vilkas bildning inte alltid

(18 av 122 ord)

Diagenes

Diagenes inbegriper alla de kemiska, fysiska och biologiska förändringar som sker i ett sediment

(14 av 99 ord)

Vanliga sedimentära bergarter

Konglomerat och breccia består av partiklar som är större, ofta betydligt större, än 2 mm i diameter med en finkornigare grundmassa. En breccia skiljer sig från ett konglomerat genom att de större partiklarna är kantiga; hos konglomeratet är de runda.

image/jpeg

bergarter (bild 18). Ett konglomerat består av större, rundade stenar i en finkornigare grundmassa; här exemplifierat av

(59 av 410 ord)

Metamorfa bergarter

Metamorfa bergarter har förändrat sin textur och/eller struktur samt oftast även

(11 av 77 ord)

Bergartsbeskrivning (petrografi)

En metamorf bergart kan inte alltid skiljas från en magmatisk eller sedimentär enbart på grundval

(15 av 107 ord)

Struktur

De flesta metamorfa bergarter har en karakteristisk struktur, foliation. Härmed menas att de med större eller mindre lätthet låter sig klyvas utefter med varandra parallella ytor (se tabell).

Foliationen, oavsett om den är av typen skiffrighet (fin- till medelkorniga bergarter) eller gnejsighet (medel- till grovkorniga bergarter),

(46 av 325 ord)

Textur

Alla metamorfa bergarter, med undantag av dem som enbart är produkter av mekanisk deformation, uppvisar kristalloblastisk textur. Denna uppstår genom omkristallisationsprocesser vilka ger mineralkornen till synes slumpmässigt ojämna begränsningsytor. (Se vidare metamorf facies.) Dock finns det vissa mineral som bättre än andra kan utveckla kristallformers plana

(46 av 324 ord)

Metamorfostyper

De metamorfosframkallande faktorerna (förändring av temperatur, tryck och kemiska förhållanden) samverkar på olika sätt med varandra i jordskorpan, vilket ger upphov till olika typer av metamorfos.

Dynamometamorfos är en bergartsomvandling

(30 av 214 ord)

Omvandlingsgrad

Oavsett typ av metamorfos uppvisar de metamorfa bergarterna olika grad av

(11 av 25 ord)

Klassifikation

De dynamometamorfa bergarterna (se tabell) indelas enbart efter graden av mekanisk

(11 av 31 ord)

Medverkande

  • Bengt Loberg
  • Björn Sundquist

Litteraturanvisning

H. Blatt m.fl., Origin of Sedimentary Rocks (2:a upplagan 1980);
H. Füchtbauer (utgivare), Sedimente und Sedimentgesteine (4:e upplagan 1988);
A. Hall, Igneous Rocks ( 1987);
D.W. Hyndman, Petrology of Igneous and Metamorphic Rocks ( 1985);
B. Loberg, Geologi ( 1987);
P.H. Lundegårdh & S. Laufeld, Norstedts stora stenbok ( 1984);
F.J. Pettijohn, Sedimentary Rocks (3:e upplagan 1975).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bergarter. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bergarter