Libanon, stat i Mellanöstern; 10 450 km2, 6,2 miljoner invånare (2017).

(10 av 77 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Huvuddelen av landet uppfylls av en 170 km lång och 10–55 km bred bergsrygg. Väster om den finns en smal kustslätt

(21 av 143 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Libanon har en starkt utpräglad relief med höjder på över 3 000 m ö.h. Större delen av landet är bergigt och sluttningsytor dominerar därför. Libanon indelas vanligen i fyra topografiska regioner, alla med utsträckning

(32 av 224 ord)

Klimat

Klimatet i Libanon är av varmtempererad, mediterran typ och präglas av närheten

(12 av 80 ord)

Växtliv

Floran är huvudsakligen mediterran och präglad av vinterregn. Längs havet finner man en rik örtflora med bland annat

(18 av 128 ord)

Djurliv

Det finns nästan inga större däggdjur kvar till följd av jakt och av att

(14 av 99 ord)

Naturskydd

Libanon hade 2010 en nationalpark, Mashgara, i söder. Dessutom fanns fyra

(11 av 22 ord)

Befolkning

Libanons inhemska befolkning uppskattades 2017 till 6,2 miljoner. Dessutom lever många flyktingar i landet. Ingen folkräkning har genomförts sedan 1932, och alla befolkningsuppgifter är ytterst osäkra. Landet beräknades ha en genomsnittlig befolkningstäthet av 593 invånare per km2. Invånarna är dock ojämnt fördelade; kustzonen är mest tättbefolkad, medan det

(48 av 337 ord)

Språk

Officiellt språk är högarabiska. Dominerande talspråk är sydlevantinsk nyarabiska. Engelska och

(11 av 27 ord)

Religion

Det libanesiska samhället är, liksom det politiska systemet, uppbyggt på religionstillhörighet och etnisk grupp (jämför avsnitten Befolkning samt Statsskick och politik). Libanon har ingen officiell statsreligion men varje libanes måste tillhöra någon av

(33 av 234 ord)

Utbildning

Den libanesiska grundskolan är uppdelad på två stadier: en obligatorisk primärskola, från 6 till 11 års ålder,

(17 av 121 ord)

Sociala förhållanden

Social- och hälsovård ges främst i privat regi. År 1990 hade Libanon en läkare på drygt 400

(17 av 121 ord)

Näringsliv

Libanon har få naturresurser, och handel och service har länge varit de dominerande näringsgrenarna. Före inbördeskrigets utbrott 1975 var Libanon

(20 av 139 ord)

Jordbruk

Mer än hälften av landets yta består av berg, träskmark och öken, och 8

(14 av 96 ord)

Industri

Industrin sysselsätter cirka 25 procent av Libanons arbetsstyrka. Före inbördeskrigets utbrott räknades Libanon

(13 av 86 ord)

Utrikeshandel

Libanon har länge haft ett betydande underskott i handelsbalansen. Före 1975 motsvarade värdet av Libanons traditionella

(16 av 110 ord)

Turism och gastronomi

Libanon var före inbördeskriget ett populärt turistland. Turistpotentialen är stor när väl infrastrukturen fungerar, men återkommande krig och politiska oroligheter under 2000-talet har medfört att turistströmmarna till landet varierat mycket. År 2012 besöktes landet av 1,4 miljoner, vilket var en nedgång med drygt 800 000 sedan 2010.

I

(47 av 335 ord)

Kommunikationer

Infrastruktur och kommunikationer skadades allvarligt under inbördeskriget. Beiruts internationella flygplats (Khalda), som före

(13 av 86 ord)

Massmedier

Under 1960-talet utvecklades pressen i Libanon till den viktigaste och friaste i Mellanöstern. Trots inbördeskriget och därav följande inskränkningar i tryckfriheten har

(22 av 153 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Libanons politiska system är till stor del baserat på den så kallade nationella pakten från 1943, en muntlig överenskommelse mellan kristna och muslimer för att bevara balansen dem emellan och fördela de politiska posterna efter religionstillhörighet. Presidenten skulle enligt pakten vara maronit (kristen), premiärministern sunnimuslim, talmannen shiamuslim etc. och antalet kristna respektive muslimer skulle

(54 av 381 ord)

Politik

De gamla familjernas dominans i Libanons politik bröts med valet 1992, det första på 20 år. I protest mot Syriens grepp över landet bojkottades valen 1992 och 1996 av maroniterna, Libanons traditionella maktelit, som därmed hamnade utanför den politiska processen.

Landets starke man blev den nye premiärministern, sunnimuslimen och miljardären Rafiq al-Hariri (1944–2005). Han ledde de flesta libanesiska regeringarna 1992–98 och 2001–04. Rafiq al-Hariri ledde en ambitiös återuppbyggnad av Libanon, i första hand av Beirut. Med sina starka band med

(80 av 751 ord)

Rättsväsen

Rätten i Libanon är för det mesta kodifierad, dock med undantag av familjerätten,

(13 av 92 ord)

Mänskliga rättigheter

Det möjligen mest utmärkande för Libanons sociala och politiska struktur är dess varierande religiösa sammansättning. Historiskt sett har landet fungerat som en fristad för förföljda kristna och muslimska sekter.

Genom kriget i

(32 av 228 ord)

Försvar

Läget i Libanon efter det långvariga inbördeskriget stabiliserades 1991; flertalet halvmilitära förband representerande olika intressegrupper demobiliserades och deras materiel överlämnades till regeringsstyrkorna. Vänskapsavtal slöts mellan Syrien och

(27 av 186 ord)

Litteratur

Den nutida litteraturen präglas främst av klassisk arabisk–islamisk tradition (se arabisk litteratur), men också av östkyrkorna och av den västerländska missionsrörelsen från Frankrike och USA. Den kulturella debatten har präglats

(30 av 209 ord)

Drama och teater

Teatern har gamla anor i Libanon och den moderna arabiska teaterns grundare var en libanes, Marun Naqqash, som översatte Molières ”Den

(21 av 144 ord)

Musik

Libanon kännetecknas av en rik flora av heterogena musikstilar där arabisk musik och ålderdomlig

(14 av 95 ord)

Förhistoria

Libanons förhistoria löper delvis parallellt med den i nuvarande Israel. Redskapsfynd tyder på att människor (Homo erectus) uppehållit sig i området redan för ca 1,5 miljoner år

(27 av 188 ord)

Historia

Mellan 559 och 333 f.Kr. var Libanon en del av perserrikets femte satrapi (provins) och befolkningen tvångsrekryterades i persernas strider mot grekerna. Då kung Straton av Sidon inledde kontakter med de senare lät Artaxerxes III bränna ned staden 350 f.Kr. Efter slaget vid Issos 333 f.Kr. öppnade alla städer sina portar för Alexander den store utom Tyros, som förstördes. Under det seleukidiska styret efter Alexanders död skedde en omfattande hellenisering.

Med Pompejus erövringar 64 f.Kr. inlemmades Libanon i den romerska

(79 av 1572 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Beatrice Zeidler-Blomberg
  • Göran Andersson
  • Hans Holmén
  • Ingvar Svanberg
  • Isabell Schierenbeck
  • Jan von Konow
  • Jessica Christoffersen
  • Lennart Weibull
  • Magnus Ottosson
  • Michael Bogdan
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Olof Axelsson
  • Philip Halldén
  • Ragnar Hall
  • Sune Persson
  • Sven Behrens
  • Tomas Gerholm
  • Tove Janson Borglund
  • Tryggve Kronholm
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Befolkning och etnografi:
H. Cobban, The Making of Modern Lebanon (1985).
Religion:
M. Kuderna, Christliche Gruppen im Libanon (1983);
U. Steinbach & R. Robert, Der Nahe und Mittlere Osten 1–2 (1988).
Drama och teater:
D. Bellmann, Arabische Kultur der Gegenwart (1984);
A. Choulhod, Marun Abbud (1989).
Förhistoria:
K.-H. Bernhardt, Der Alte Libanon (1977);
L. Copeland & P.J. Wescombe, Inventory of Stone-Age Sites in Lebanon (1965).
Historia:
L. Abul-Husn, The Lebanese Conflict: Looking Inward (1998);
H. Cobban, The Making of Modern Lebanon (1985);
P.K. Hitti, Lebanon in History (1967);
E. Picard, Lebanon: A Shattered Country (1996). ;
Fawwaz Traboulsi, A history of modern Lebanon (2007).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Libanon. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/libanon