torv, organogen (organisk) jordart, framför allt bildad av växtrester vilka finns kvar på den plats där växterna

(17 av 116 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst

Ca 15 % av Sveriges landareal upptas av torvmark, dvs. områden med ett mer än 30 cm tjockt lager organogena jordarter. Det motsvarar en yta av ca 64 000 km2. Totalvolymen är ca 95 miljarder m

(34 av 246 ord)

Torvtäkt

I Sverige skördas torv dels för odling (cirka 1/3 av totalproduktionen) och jordförbättring och kallas då odlingstorv eller odlingsjord, dels för användning som bränsle under namnet energitorv eller bränntorv.

Täkt av odlingstorv började på allvar på 1960-talet, och sker i Sverige huvudsakligen i Götalands inland (Östergötlands och Jönköpings län) ioch Norrlands inland (Västerbottens och Jämtlands län). Årsproduktionen av energitorv uppgår (2014) till 2,2 miljoner m3 vilket motsvarar ett totalt energiinnehåll av cirka 2,2 miljoner MWh. Antalet torvmarker minskar långsamt

(79 av 747 ord)

Miljöpåverkan och lagstiftning

Vid torvtäkt berörs ofta stora markarealer. Ovarsam torvtäkt medför påfrestningar på miljön. Därför omgärdas täktverksamheten av noggranna regler i bland annat miljöbalken och torvlagen. Dräneringarna i täkten påverkar grundvattennivåerna även i täktområdets omedelbara närhet. Vattnet från täktområdet

(37 av 258 ord)

Torvanvändning

De huvudsakliga användningsområdena för torv är numera som bränsle och odlingssubstrat samt som jordförbättring. För odling kan torv användas ren eller som inblandning i befintlig jord, i båda fallen med eller utan tillsatser av näringsämnen och andra substanser. Torven bättrar på markens genomluftning, håller fuktighet och fungerar, genom

(48 av 339 ord)

Torv som bränsle (bränntorv)

Teoretiskt motsvarar Sveriges torvareal ett energivärde på närmare 100 000 TWh (terawattimmar). Av olika skäl kan inte hela arealen utnyttjas.

År 2005 togs energitorv upp i större skala på ca 100 platser med en sammanlagd produktiv area av 100 km2. Ca 25 kommunala och industriella energiverk använder (2007) torvbränsle i större eller mindre omfattning. Det genomsnittliga värmevärdet i bränntorv är ca 1 MWh (megawattimme) per m3, vilket innebär att energiinnehållet i 5 ton torv med 50 % vattenhalt ungefär motsvarar

(78 av 615 ord)

Torven i energipolitiken

Som framgår av det ovanstående är skörd och användning av torv, i synnerhet som bränsle, en komplex hantering. Detta gäller även inordningen av torven som fossilt bränsle

(27 av 186 ord)

Medverkande

  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Reidar Pettersson
  • Ronnie Liljegren

Litteraturanvisning

Uthållig användning av torv ( SOU 2002:100);
L. Franzén, Peat in Sweden: A Method to Calculate the Resources ( 1987);
T. Hove, Tørvegravning i Danmark ( 1983);
E. Lappalainen (utgivare), Global Peat Resources ( 1996);
L. Runefelt (utgivare), Svensk mosskultur: Odling, torvanvändning och landskapets förändring 1750–2000 ( 2008);
G. Stenbeck, Energitorvtäkt: Tänkbara miljökonsekvenser ( 1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, torv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/torv