Ukraina [-kraʹj-], stat i östra Europa; 603 700 km2, 42,3 miljoner invånare (2018). Ukraina

(13 av 99 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

En stor del av Ukraina är slättland och genomdraget av floddalar och raviner. Bergsområden förekommer längst i väster (Karpaterna) och på det av Ryska federationen annekterade

(26 av 180 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Ukraina utgör huvudsakligen en sydlig del av Östeuropeiska slätten. Endast mindre områden är bergiga.

Ukrainska slättlandet har en medelhöjd av 175 m ö.h. och innefattar flera höglandsområden och platåer. Längst i väster ligger Podilska höglandet,

(34 av 238 ord)

Klimat

Ukraina har tempererat klimat som på grund av den ringa nederbörden är av stäppkaraktär, förutom de sydligaste delarna som har medelhavsklimat. Klimatet blir alltmer kontinentalt mot öster, med varmare somrar och kallare vintrar. I väster inverkar varma, fuktiga

(37 av 260 ord)

Växtliv

I äldre tid dominerades Ukraina av vidsträckta grässtäpper, men dessa bördiga

(11 av 57 ord)

Djurliv

I skogsområdena i norr och nordväst är faunan typiskt centraleuropeisk. Här, liksom på skogsstäpperna i landets mellersta

(17 av 118 ord)

Naturskydd

Ukraina har (2012) tio områden motsvarande nationalparker, bl.a. Karpatiska parken och

(11 av 44 ord)

Befolkning

Ukraina har en befolkningstäthet av 70 invånare per kvadratkilometer. De största koncentrationerna återfinns i de östra delarnas industriregioner och i sydväst. 2017 bodde 70 procent av befolkningen i städer, av vilka huvudstaden Kiev (på ukrainska Kyïv) var den största. Övriga städer inkluderar Charkiv (1,4

(44 av 308 ord)

Språk

Officiellt språk är ukrainska. Särskilt i östra Ukraina har ryska en

(11 av 22 ord)

Religion

Kiev blev centrum för den kristna missionen bland östslaverna sedan storfursten Vladimir låtit döpa sig 988. När Ukraina erövrades av mongolerna flyttades metropolitsätet till Moskva; Ukrainas ortodoxa kyrka har sedan dess räknats som en del av den

(37 av 264 ord)

Utbildning

Med självständigheten 1991 reformerades landets utbildningssystem och fick en starkare ukrainsk prägel. Tidigare hade antalet ukrainskspråkiga klasser i snabb takt minskat till förmån för ryskspråkiga; i dag är grundutbildning

(29 av 203 ord)

Sociala förhållanden

Ukraina har efter självständigheten sökt upprätthålla den från sovjettiden ärvda social- och familjepolitiken. Barnbidrag och flerbarnstillägg förekommer, och arbetsgivarna förväntas betala upp till tre års ledighet för nyblivna mödrar. Kostnader för barndaghem, och i en del fall

(37 av 259 ord)

Näringsliv och ekonomi

Med en stor och relativt mångsidig industri, sedan 1880-talet uppbyggd kring betydande tillgångar av framför allt kol men också malm, är Ukraina en av Europas stora industrinationer. Då landet dessutom har goda förutsättningar för jordbruk, särskilt för odling av spannmål

(40 av 284 ord)

Jordbruk och fiske

Ukraina har stora arealer med mycket bördig mark och fördelaktigt klimat, vilket inneburit att den primära sektorn av tradition har spelat en mycket stor roll i ekonomin. Drygt hälften av landets yta

(32 av 222 ord)

Råvarutillgångar

Tillgång på ekonomiskt värdefulla mineral utgör basen för stora delar av landets industri. Ukraina tillhör de världsledande producenterna av ett flertal viktiga mineral, bl.a.

(24 av 171 ord)

Energiförsörjning

Ukrainas energiförsörjning domineras av inhemsk produktion av främst kol, kärnenergi och naturgas. 40 % av energibehovet täcks genom import, främst av naturgas men också av oljeprodukter och kol. Naturgas och olja importeras huvudsakligen från Ryska federationen. Av den totala energitillförseln utgörs (2009) cirka 80 procent

(44 av 310 ord)

Industri

Landets industriella bas är nominellt sett imponerande. Vid Sovjetunionens sammanbrott var industrin Ukrainas ryggrad och svarade för 35 procent av sysselsättningen och 60 procent av BNP. Flera år

(28 av 196 ord)

Utrikeshandel

Under sovjetperioden fungerade Ukraina länge som leverantör av mineral, tunga verkstadsprodukter, vapen och livsmedel till resten av unionen och

(19 av 134 ord)

Turism och gastronomi

Ukrainas turistnäring har utvecklats starkt under 00-talet. År 2010 besöktes landet av ca 21 miljoner personer. De flesta kommer från Ryska federationen, men antalet besökare från Västeuropa har ökat. En stor andel av dessa

(34 av 239 ord)

Transporter

Vägnätet i Ukraina omfattar totalt 273 700 km, varav 169 500 klassas som nationella vägar. Då biltätheten är låg,

(17 av 115 ord)

Massmedier

Fram till 1820-talet fanns på Ukrainas territorium endast tidningar utgivna i Ryssland eller Österrike–Ungern. År 1819 grundades den första lokaltidningen på ryska, Charkovskije Izvestija. I västra Ukraina utkom efter 1830 olika tidskrifter på

(33 av 233 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Det självständiga Ukrainas konstitution antogs i juni 1996. 2004 gjordes ett tillägg till författningen som under president Viktor Jusjtjenkos ämbetsperiod 2005–10 reducerade

(22 av 151 ord)

Internationella åtaganden

I slutet av 2015 lyckades Ukraina trots ryskt motstånd nå en uppgörelse om skuldavskrivning

(14 av 98 ord)

Politik

En omedelbar effekt av Sovjetunionens upplösning blev att Ukraina 1992 tog plats i FN och andra internationella organisationer. En annan var att de flesta priser släpptes fria vilket liksom i övriga forna Sovjetrepubliker ledde till inflation. I Ukraina urartade den dock i hyperinflation med prishöjningar som uppgick till flera hundra procent under vissa månader de två första åren. Landets BNP halverades jämfört med de sista åren av Sovjets existens och det dröjde nästan tio år innan den började växa på

(80 av 789 ord)

Rättsväsen

Efter Sovjetunionens upplösning fick Ukraina möjlighet att självständigt utforma sin rätt

(11 av 42 ord)

Mänskliga rättigheter

Efter Ukrainas självständighet 1991 ansågs landet vara den forna Sovjetrepublik med bäst möjligheter att uppnå ekonomiskt välstånd och integration med Europa. I dag är dock fattigdom utbredd i landet och inkomstklyftorna ökar. Politisk turbulens har dessutom präglat stora delar av 2000-talet

(41 av 290 ord)

Försvar

Försvaret har som resultat av reduktioner enligt CFE-avtalet och besparingar (jämför Parisstadgan) trappats ned från 387 000 man till 130 000 man (2013). Försvaret bygger till lika delar på allmän värnplikt med en första tjänstgöring om 18 månader (marinen 24 månader) och kontraktsanställda soldater.

Alla ryska stridskrafter lämnade Ukraina i samband med

(50 av 357 ord)

Litteratur

Sedan kristendomen 988 introducerats i furstestaten Kievrus ökade de kulturella förbindelserna framför allt med Bysantinska riket. Predikningar, helgonlegender och historiska verk översattes till kyrkoslaviska, ett bokspråk som förstods av Kievrus olika stammar. Någon markerad uppdelning i dialekter hade ännu inte börjat. Den äldsta ukrainska litteraturen sammanföll därför med den ryska. Tatarernas anfall bröt denna enhet. Stora delar av ukrainska områden hamnade under litauiskt och polskt herravälde. Det öppnade vägen för västligt inflytande och påverkade det ukrainska språkets särart. Som motvikt

(80 av 568 ord)

Drama och teater

Grunden för den moderna teatern i Ukraina lades av 1600-talets skoldrama

(11 av 71 ord)

Film

Redan före revolutionen fanns i Ukraina embryot till en filmindustri med filmstudion i Odessa, numera ett filmmuseum. Denna resurs förstärktes 1928 med ytterligare en filmstudio i Kiev, som senare fick namn efter Aleksandr Dovzjenko, den störste bland ukrainska filmskapare efter poetiska filmer som ”Jorden” (1930) och en viktig inspirationskälla

(49 av 350 ord)

Konst

Från och med 900-talet utvecklades i Kievriket i nuvarande Ukraina den konst som bildar utgångspunkt för både ukrainsk och rysk konstutveckling (jämför Ryska

(23 av 163 ord)

Arkitektur

Ukrainas arkitektur har påverkats av läget som gränsland. Genom sin maktställning och

(12 av 83 ord)

Musik och dans

Folkmusiken i Ukraina är nära släkt med andra slaviska folks. Ett äldre skikt omfattar rituella sånger som framförs vid jul och nyår (koljadka), på våren (vesnjanka) och under skörd (zazjynky).

Under 1400-talet uppstod en repertoar av historiska sånger och epos, duma, som sjöngs av blinda sångare, kobzar, och ackompanjerades på vevlira eller bandura. Bröllopen var rika på musik och dans, varje fas ackompanjerades av ladkannja, klagande monotona sånger med delvis improviserad text. Vitt spridda är lyriska sånger, som i västra

(80 av 588 ord)

Folkkultur

Bybebyggelse har varit regel i större delen av Ukraina; ensamgårdar har framför allt funnits i Karpaterna, där flera herdefolk, bl.a. huzulerna, bevarat ålderdomliga och från slättlandet avvikande kulturformer. Byarna låg glest och utgjordes av stora radbyar

(36 av 256 ord)

Förhistoria

Den förhistoriska utvecklingen i västra Ukraina företer likheter med den i Polen, medan östra Ukraina är mer särpräglat. Tidigpaleolitiska fynd är kända, och rika mellanpaleolitiska boplatser har undersökts (se Molodova).

Istidens jägarkultur

(32 av 227 ord)

Historia

Ukraina är ett östslaviskt ord för gränsområde, och som ett sådant,

(11 av 72 ord)

Den kievrusiska tiden (800–1340)

I äldre historisk tid bestod Ukraina av två skilda regioner, en skogs- och jordbruksregion i norr och väster och ett vidsträckt stäppområde i söder. Fram till 1500-talet (i vissa områden ända till 1700-talet) kontrollerades stäpplandet av olika

(37 av 258 ord)

Den polsk-litauiska tiden (1340–1795)

Under denna period ägde en process av social differentiering rum. Ukrainarna var huvudsakligen bönder, vilka fick en alltmer ofri ställning, särskilt sedan adliga polska godsägare kunnat utöka sina ägor efter att större delen av det ukrainska territoriet hamnat under

(39 av 278 ord)

Den ryska tiden och den ukrainska nationalismens födelse (1795–1917)

Redan under Peter I:s (den store) regeringstid (1682–1725) påbörjades arbetet att integrera Ukraina och dess undersåtar i det ryska imperiet genom att bryta ned specifikt ukrainska institutioner och förbjuda det från ryskan skilda ukrainska skriftspråk som utvecklats sedan början av 1600-talet. Ryska

(41 av 287 ord)

Den första staten och sovjetperioden (1918–91)

Den 22 januari 1918 utropade centralrådet Ukraina som en självständig stat. Vid Österrike–Ungerns sammanbrott utropades 1 november 1918 också en västukrainsk republik, som i januari 1919 förenade sig med östra Ukraina. Hindren för den nya statens konsolidering var dock många. Ett var bristen på

(43 av 304 ord)

Det postsovjetiska Ukraina (1991–)

Sovjetunionens sönderfall under Michail Gorbatjovs tid vid makten ledde i Ukraina till ett försiktigt nationellt uppvaknande, som länge motarbetades av det starka kommunistpartiet. Utlösande faktor var framför allt reaktorhaveriet i Tjernobyl 1986, som väckte många ukrainares insikt om okänsligheten i den sovjetiska centralstyrningen, men även den långtgående kulturella och språkliga förryskningen. För att främja frigörelse och närmande till väst bildade ukrainska intellektuella 1989 folkfronten Ruch, som fick sitt starkaste fäste i det västukrainska Lviv. I augusti 1991 utropades den fria staten

(80 av 579 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Arne Anderberg
  • Claes Caldenby
  • Göran Andersson
  • Ingemar Breithel
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johan Warell
  • Karina Vamling
  • Klas-Göran Karlsson
  • Lars Kleberg
  • Lars Åhlander
  • Malcolm Dixelius
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Nils Åke Nilsson
  • Owe Ronström
  • Per Beskow
  • Per Söderberg
  • Sven Behrens
  • Torgny Hinnemo
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Abel
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Örjan Sjöberg

Litteraturanvisning

Allmänt:

Encyclopedia of Ukraine 1–5 (1984–93).

Historia:

Anders Aslund, How Ukraine Became a Market Economy and Democracy (2009);
Anders Aslund & Michael McFaul, Revolution in Orange (2006);
N.L.F. Chirovsky, An Introduction to Ukrainian History 1–3 (1981–86);
R. Conquest, The Harvest of Sorrow (1986);
K. Gerner, ”Ukraina – ett land kommer tillbaka”, Världspolitikens dagsfrågor 1991:8 (temanummer);
B. Krawchenko,Social Change and National Consciousness in Twentieth-Century Ukraine (1985);
Paul Robert Magocsi, A History of Ukraine (2:a upplagan 2010);
O. Subtelny, Ukraine: A History (4:e upplagan 2009);
A. Wilson, Ukrainian Nationalism in the 1990s: A Minority Faith (1997);
S. Yekelchyk, Ukraine – Birth of a Modern Nation (2007).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ukraina. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ukraina