I början av 500-talet f.Kr. var området främst bebott av thraker. Vid denna tid började skytiska stammar (se skyter) tränga in från nordöst, och grekiska kolonier anlades vid svartahavskusten: Apollonia (Sozopol), Mesambria (Nesebăr), Odessos (Varna). Genom Dareios I

(38 av 265 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medeltidsrikena

Den bysantinske kejsaren Konstantin IV blev 681 tvungen att erkänna en bulgarisk stat, som omfattade båda stränderna av Donaus nedre lopp. Slaverna i området fick betala skatt till bulgarerna.

Samtidigt som Bulgarien utvidgades i början av 800-talet så att det kom

(41 av 291 ord)

Turkväldet 1396–1877

Efter plundringarna under kriget fick den kristna bondebefolkningen betala personskatt till staten och tionde till turkiska jordägare eller till bulgariska adelsmän som omvänt sig till islam. Majoriteten av befolkningen förblev kristen. Genom kolonisering av turkar ökade det muslimska inslaget. Med undantag för tvånget att skicka vissa pojkar till Konstantinopel för utbildning till janitsjarer slapp de kristna från krigstjänst. Somliga byar kunde erhålla skattebefrielse genom att göra krigstjänst. Landet indelades

(69 av 488 ord)

Monarki 1877–1946

I det nybildade furstendömet kunde ryska ämbetsmän och generaler (fram till 1885 på krigsministerposten) spela ut konservativa och liberala grupper mot varandra. De senare kom att dominera den konstituerande församlingen i Veliko Tărnovo, som genomförde en författning med enkammarsystem, allmän rösträtt från 21 år, press- och mötesfrihet. Med hjälp av bland andra krigsministern, finländaren Casimir Ehrnrooth, kunde den nyvalde fursten, Alexander av Battenberg (Alexander I), driva tillbaka liberalerna. En ny kammare valdes med begränsad rösträtt. Ehrnrooth blev statsminister för en regering

(81 av 601 ord)

Folkrepublik från 1946

Med de ryska trupperna återvände de kommunistiska ledarna, bland andra Georgij Dimitrov. En förföljelse mot politiska motståndare inleddes; de beskylldes antingen för kontrarevolutionär verksamhet eller, efter brytningen med Jugoslavien 1948, för titoism. En ny författning med kollektivisering

(37 av 261 ord)

Kommunistpartiets fall och fria val

Efter förändringarna i andra östeuropeiska länder hösten 1989 avsattes Zjivkov. Vid kommunistpartiets extra 14:e kongress ersattes centralkommittén och politbyrån av ett presidium. Kommunistpartiets ledande roll och partiorganen på arbetsplatserna avskaffades, och partiet bytte namn till Bulgariska socialistpartiet (BSP). Beslut fattades om införande av marknadsekonomi. Fria val utlovades, vilka hölls i juni 1990. Socialistpartiet erhöll då absolut majoritet. Oppositionen, med Demokratiska krafters

(61 av 433 ord)

Inträde i EU och framåt

En av Simeons största framgångar var att han förde Bulgarien in i Nato 2004. Han slutförde också förhandlingarna med EU om medlemskap. Bulgarien kom dock inte med i den stora utvidgningen av EU 2004 när tio länder, de flesta från det gamla Östeuropa, blev medlemmar utan fick vänta till 2007, då det tillsammans med grannlandet Rumänien upptogs som EU-medlem. Anledningen till fördröjningen var kritik från EU mot framför allt den utbredda korruptionen och brottsligheten som man ansåg utgjorde ett hot

(80 av 870 ord)

Medverkande

  • Dick Harrison
  • Kenneth Nyström
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Örjan Wikander
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bulgarien/historia