mått, allmänt begrepp använt i samband med mätning av (främst fysikaliska)

(11 av 40 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bakgrund

Människans tidigaste enheter var förmodligen tillfälliga och utan exakthet, till exempel fot, famn, stenkast, volymen av ett visst kärl och tyngden av en viss sten. De blev mindre tillfälliga när man valde längden av en viss fot och materialiserade den i form av

(43 av 305 ord)

Begrepp, termer och beteckningar

(1 av 1 ord)

Storheter

Storhet är ett kvantitativt uttryck för en egenskap hos ett föremål, ett ämne eller en företeelse som kan mätas eller beräknas. Många storheter har internationellt standardiserade beteckningar, storhetsbeteckningar. En sådan består av en stor eller liten bokstav ur vårt vanliga alfabet eller, i en del fall, ur det grekiska

(49 av 346 ord)

Enheter

Enhet, måttenhet, är ett visst storhetsvärde som har utvalts och fastlagts för att man med dess hjälp kvantitativt skall kunna ange värden för alla storheter av det slag som enheten avser. En primitiv enhet för längd kan vara längden av en viss fot. SI:s längdenhet meter är den sträcka som ljus i tomrum går under en viss tid. Med multiplikatorer i form av prefix (multipelprefix), till exempel kilo- (k-) för faktorn 1 000, kan man i många fall bilda multipelenheter.

Enheters

(81 av 604 ord)

Mätetal

Mätetal är det tal varmed en enhet ska multipliceras för att

(11 av 44 ord)

SI

(1 av 1 ord)

SI:s status

SI, det internationella enhetssystemet, är en utveckling av metersystemet, som tillkom i slutet av 1700-talet. I SI har man tagit till

(21 av 150 ord)

SI:s uppbyggnad

SI består av sju grundenheter och ett icke begränsat antal härledda enheter.

Grundenheterna är meter (m) för längd, kilogram (kg) för massa (vikt), sekund (s)

(25 av 174 ord)

SI:s grundenheter

En sekund (s) är varaktigheten av 9 192 631 770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium 133.

(27 av 165 ord)

Nya SI-definitioner

Den organisation som beslutar om SI-systemet, Conférence Général des Poids et Measures (CGPM, Allmänna konferensen för vikt och mått; se meterkonventionen), beslutade 2018 om en revidering av SI-systemet som trädde i kraft i maj 2019. Därvid ändrades definitionen av fyra av grundenheterna: kilogram, ampere, kelvin och mol. För de tre andra (sekund, meter och candela) gjorde man vissa preciseringar i definitionens ordalydelse men utan att ändra själva definitionen.

Från och med

(71 av 501 ord)

Enheten ett (1)

Denna enhet avser så kallade dimensionslösa storheter, det vill säga storheter

(11 av 36 ord)

Vinkelenheterna

För plan vinkel: en radian (rad) är vinkeln mellan två radier

(11 av 71 ord)

Härledda enheter med enkla namn

I tabell ges grundenheterna samt de härledda enheter som har enkla

(11 av 15 ord)

Härledda enheter med sammansatta namn

Dessa enheter är härledda samstämda SI-enheter bildade som produkter eller kvoter av

(12 av 83 ord)

Kompletteringsenheter

CGPM har som komplettering till SI antagit två grupper enheter, den

(11 av 25 ord)

Ett urval enheter inom SI:s område

Dessa anges främst med hänsyn till omräkningsfaktorer.

För tid: år (a), som i tillämpning behöver definieras. Det tropiska året (atrop) är nu ca 365,242 20 d ≈ 31 556 929 sekunder.

För vinkel: gon (gon) = π/200 rad

(38 av 231 ord)

Enheter utanför SI:s område

I artikeln logaritmisk storhet anges för sådana storheter tillämpliga enheter, bel

(11 av 53 ord)

Multipelprefix, enhetsprefix

En tabell över existerande multipelprefix, såväl decimala som binära, finns i multipelprefix.

Exempel på användning av prefix är milli- i millimeter (mm) och tera- i

(25 av 172 ord)

Precisering av storheter

Vid behov kan varianter och tillämpningsfall av storheter särskiljas genom att storhetens beteckning kompletteras med index. Index

(17 av 115 ord)

Medverkande

  • Olof Bager

Litteraturanvisning

A concise summary of the International System of Units, SI, BIPM (9:e upplagan, 2019);
Storheter och enheter – SI måttenheter, STG handbok 103 (2000);
Sam Owen Jansson, Måttordboken (1995);
Rolf Ohlon, Gamla mått och nya (1986).
Publikationer från SIS rörande svensk och internationell standard revideras fortlöpande. Upplysningar om utgivning och försäljning lämnas av SIS.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, mått. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mått