rysk–svenska krig, väpnade konflikter mellan Sverige och Ryssland från senmedeltid till

(11 av 12 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medeltida krig

Sverige kom i mera direkt kontakt med den nybildade ryska staten

(11 av 72 ord)

Kriget 1570–95

Vid nya tidens början skakades Tyska orden av inre oroligheter, och östersjöstaterna ställdes inför möjligheten att erövra dess territorier. År 1558 erövrade Ivan IV

(24 av 171 ord)

Kriget 1609–17

Under ”den stora oredan” i Ryssland i början av 1600-talet stödde svenskarna från 1609

(14 av 96 ord)

Kriget 1656–61

Karl X Gustavs expansiva östpolitik gav ryssarna anledning att 1656 gå

(11 av 46 ord)

Kriget 1700–21

Se stora nordiska kriget.

(4 av 4 ord)

Kriget 1741–43

I tronstriderna i Ryssland efter kejsarinnan Anna Ivanovnas död 1740 stödde den revanschistiska hattregeringen Peter I:s dotter Elisabet i hopp om att genom henne vinna fördelar. I juli

(28 av 186 ord)

Kriget 1788–90

Gustav III önskade att genom ett framgångsrikt krig mot Ryssland med åtföljande gränsrevision stärka sin ställning. Ett gränsintermezzo

(18 av 128 ord)

Kriget 1808–09

Se finska kriget.

(3 av 3 ord)

Medverkande

  • Gustaf Jonasson

Litteraturanvisning

Sveriges krig 1611–1632, utgiven av Generalstaben ( 1936);
N. Ahnlund m.fl., Den svenska utrikespolitikens historia 1–3 ( 1952–61);
H. Almquist, Sverige och Ryssland 1595–1611 ( 1907);
A. Attman, Den ryska marknaden i 1500-talets baltiska politik 1558–1595 ( 1944);
O. Lybeck m.fl. (utgivare), Svenska flottans historia 2 ( 1943).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, rysk–svenska krig. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rysk-svenska-krig