symbol

symbol [-o:ʹl] (grekiska syʹmbolon ’(känne)tecken’, ’igenkänningstecken’, av symbaʹllō ’sätta ihop’), mångtydigt begrepp inom semiotik, estetik m.m., ibland liktydigt med tecken, ofta särfall av tecken. Bland

(25 av 176 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Religion

I de flesta religioner förekommer symboliska uttryckssätt, bilder, föremål, sakramentala handlingar etc. som medel att åskådliggöra och förkroppsliga det transcendenta. Inom kristendomen är dopet och nattvarden symbolhandlingar som samtidigt anses förmedla den verklighet

(33 av 235 ord)

Litteratur

Symbol är ett grundbegrepp i litterär teori liksom i estetisk teori över huvud taget. I motsats till de närbesläktade begreppen allegori och metafor som bildspråkliga analysinstrument har symbolen inte sitt ursprung inom retoriken

(33 av 231 ord)

Bildkonst

Inom konstteorin aktualiseras symboler på två helt åtskilda områden.

Dels utgör både konventionella och

(14 av 99 ord)

Matematik

I matematiken används en mängd tecken och symboler, se matematiska beteckningar

(11 av 11 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Carl-Martin Edsman
  • Göran Sonesson
  • Inge Jonsson
  • Sven Sandström

Litteraturanvisning

Allmänt:
R. Firth, Symbols ( 1973);
T. Todorov, Théories du symbole ( 1977).
Religion:
C.-M. Edsman, ”Medeltida bibeltolkning”, Genesis Profeta ( 1980);
F. Herrmann (utgivare), Symbolik der Religionen 1–22 (1958–89);
M. Lurker, Die Botschaft der Symbole: in Mythen, Kulturen und Religionen ( 1990).
Litteratur:
P. Hallberg, Diktens bildspråk ( (1982);
G. Jean, Tecken och symboler ( svensk översättning 1993);
Inge Jonsson, I symbolens hus ( 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, symbol. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/symbol