ligga

ligga

ligg`a verb låg legat, pres. ligger
ORDLED: ligg-er
SUBST.: liggande (till 1 och 3--6)

1 vila med den största ytan mot underlaget om varelse el. föremål {→sitta 1, ²stå 1}: liggfåtölj; liggplats; liggsoffa; liggstol; ~ på golvet; ~ i sängen; ~ på rygg; ~ på magen; tidningen ligger på stolen; mössan ligger på hyllan; ~ mellan lakan ligga sjuk
BET.NYANSER: a) spec. sova, övernatta: han kan ~ i vardagsrummet i natt b) spec. äv. (med prep.) ha samlag med ngn: ~ med sin flickvän; de