Arne Järtelius, NE-redaktör
Historien finns överallt och hela tiden. Det gäller både den individuella och den kollektiva historien. Ibland fångas det historiska skeendet upp av eftervärlden i form av statyer, monument eller minnestavlor.
”Bombnedslag i Slottsparken” står det på en minnessten i Slottsparken, som ligger i centrala Malmö. Där kan man läsa: ”Vid tre-tiden på natten den 3 oktober 1940 slog en bomb ned och exploderade på denna plats.” Vad hade hänt? Var det kriget, andra världskriget som hade brutit ut i Sverige?
Kusliga upplevelser
Minnesstenen har satts upp av Malmö stad. För att ytterligare markera att det här hänt allvarliga ting får vi av texten på stenen veta att ”skador orsakade av bombsplitter kan ännu kännas på undersidan av parkbrons metallräcke”. Mycket riktigt. På räcket kan dagens parkflanörer fortfarande känna hur kriget kom till Malmö 1940.
Det gjorde många redan samma morgon den här torsdagen under andra världskrigets dagar 1940. I Sydsvenska Dagbladets reportage från händelserna står: ”Den första bomben synes ha varit den som åstadkom krevadhålet strax intill bron vid det lilla träsket i Slottsparkens södra del. Här har buskvegetationen vräkts upp och förstörts, översållad med den jord, som sprutat upp vid krevaden. Nedfallna grenar vittna också om explosionens våldsamhet.”
Samtliga Malmötidningar hade bombfällningen som förstanyhet den här dagen. ”FLERA BOMBER FÄLLDES” (Skånska Dagbladet), ”STADEN VÄCKT AV SPRÄNGSKOTT OCH KRAFTIGA DETONATIONER” (Arbetet) och ”KUSLIGA UPPLEVELSER VID NEDSLAGEN I MALMÖ” (Skånska Aftonbladet).
”Dom bombar!”
Tidningarna gjorde också sitt mesta för att försöka visa allvaret i händelsen. Totalt var det fyra bomber som fälldes över staden och i dess närhet. Två av dessa bomber kom att falla i den nattligt folktomma Slottsparken (i dag bor statsminister Göran Persson granne med samma park, och det skulle vara intressant att se vilka rubriker några bomber i dag skulle generera med tanke på det).
Skånska Dagbladet ger med hjälp av ett ögonvittne den här skildringen av vad som hände: ”Min klocka var precis 2.20 när jag hörde flygmaskinmotorns buller genom mitt öppna fönster. Jag tittade ut genom fönstret och i samma ögonblick hördes braket av bombnedslag och ögonblicket därpå antagligen luftvärnskrevadernas detonation. Fönstren vibrerade och golvet skakade av lufttrycket. Nedanför på gatan gick ett ungt älskande par. Den unge mannen ropade bestörtat ’Dom bombar!’ och tog sin dam i handen och rusade inåt staden.”
I Sydsvenska Dagbladet sammanfattas händelseförloppet sålunda: ”Malmö hade för första gången råkat ut för det som många länge fruktat, nämligen att direkt råka in i krigshändelserna.”
En stor guds lycka
Några människor kom inte till skada denna första gång under andra världskriget som Malmö med dunder och brak hamnade i centrum för krigshändelserna. Förvisso kom en fru Anna Dahlgren, bosatt några hundra meter från nedslagsplatsen för den första bomben, ”att uppleva en lindrigt sagt fasansfull natt” eftersom splitter hade sönder ett fönster och trängde in i hennes lägenhet på nedre botten. Tidningen Arbetets utsände fick tillfälle att ta en titt på splittern som hemsökte den dahlgrenska lägenheten och bedömde dess vikt till ett kilogram. I en annan familj ”stannade en klocka, medan samtidigt en väckarklocka satte igång ett ilsket ringande”.
”Ja, det här var den första förödelsen i Malmö, konstaterade en dam helt filosofiskt, när hon på torsdagsmorgonen tillsammans med otaliga andra malmöbor tog krevadgroparna efter nattens bombfällning i beskådande.”
Tidningen Arbetet sparade inte på krutet i sin sammanfattande bedömning av det inträffade: ”Det allvarliga i nattens händelser kan icke nog kraftigt understrykas, och det må anses som en stor guds lycka, att de främmande pjäserna slogo ned i Slottsparken. Man vågar knappast tänka på de fasansfulla följder, som ovillkorligen skulle ha inträtt, därest bebodda hus träffats av nedslagen.”
Stormaktskrigets faror
Vem var det då som på detta sätt störde malmöbornas nattsömn och fick en del av dem att tro att detta bara var början på något mycket större? Kom planen söderifrån eller var det flygplan tillhöriga någon av de stridande parterna i öst eller väst som på det här sättet ville skrämma de svenske?
För Sydsvenska Dagbladet var det genast ingen tvekan om vilken nationalitet de bombfällande planen hade. I samband med bombfällningen kastades nämligen flygblad ut, ”flygblad med antitysk text i engelsk argumentation”. Lika säker på den saken var inte Försvarsstabens luftförsvarsavdelning. I ett på morgonen den 3 oktober utsänt meddelande talade man därifrån om ”ett okänt flygplan”.
Två av stadens tidningar fann anledning att ta upp det inträffade på ledarplats. I Sydsvenska Dagbladet undrade man varför alarmsirenerna i Malmö inte trädde i funktion i samband med bombfällningen. Tidningen skriver: ”Anledningen till de här påtalade, vi tveka ej att säga missförhållandena, äro måhända att söka i en önskan att ej genom flyglarm i onödan oroa vår stads befolkning, kanske de även bottna i omständigheter som bl.a. ha sin rot i missriktad sparsamhet.”
Skånska Dagbladet såg bombfällningen som en påminnelse om stormaktskrigets faror för ett neutralt folk ”som gör allt för att få vara utanför den krigiska leken”. Tidningen avslutar sin ledare, efter att ha nämnt att händelse föranlett en svensk diplomatisk protest i London, med de i sammanhanget lugnande orden: ”Någon anledning att genom det inträffade oroa sig för framtiden synes ej föreligga. Det kan förutsättas att de engelska flygarna kommit ur kurs och fällt sina bomber av misstag. Det kan också förutsättas att ett sådant slarv inte kommer att upprepas.”
(Artikeln publicerad 2002-10-01)
3 oktober 1940: När kriget kom till Sverige
http://www.ne.se/rep/3-oktober-1940-när-kriget-kom-till-sverige
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
