Arne Järtelius, nyhetsredaktör
Det har hänt mycket på skolans område i Sverige under senare år. Det handlar om sådant som en ny skollag, nya betygsskalor, nya läroplaner för förskolan och grundskolan, en ny gymnasieskola, en omgjord lärarutbildning och införandet av en lärarlegitimation.
Till ovanstående ska läggas ett antal tidigare genomförda strukturella reformer på skolans område – kommunaliseringen (1991), etableringen av friskolorna (1992) och det fria skolvalet – som haft och fortfarande har stor inverkan på dagens utveckling.
Nationella prov
En ny läroplan för grundskolan (Lgr 11) började gälla från höstterminen 2011. Med den har det blivit färre och tydligare mål i den nya grundskolan. Vidare blir det nu färre kunskapskrav i varje ämne mot tidigare. Mål för undervisningen införs i årskurs 3, 6 och 9. Tidigare har de funnits i 5:an och 9:an. Att tidigarelägga målen gör enligt regeringen Reinfeldt att det blir lättare att identifiera de elever som har problem.
Att, som framkommit i olika sammanhang, betygssättningen blivit olika i likvärdiga skolor förklarar utbildningsministern med otydligheten om målen och svårigheten att utvärdera dem. ”Lärare, föräldrar och elever ska förstå vad som förväntas under lektionerna. Läroplanen slår fast att eleverna har rätt till strukturerad, lärarledd undervisning. Det är dags att uppvärdera läraren och undervisningen i skolan”, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP).
”I praktiken återgår vi nu till den äldre stadieindelningen i grundskolan. Man kommer att jobba i de etapperna, vilket också följer den nya lärarutbildningen som drar igång hösten 2011”, säger Jan Björklund.
Nationella prov i fler ämnen än tidigare införs i årskurs 3, 6 och 9. Det sker i enlighet med regeringens uppfattning att det då blir lättare för lärarna att veta vad eleverna lär sig. ”De nationella proven kommer att öka betygshetsen i grundskolan”, enligt Rossana Dinamarca, skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet.
 |
|
Ett klassrum i Rosengårdsskolan i Malmö. |
|
CARIN CARLSSON/NATIONALENCYKLOPEDIN |
Kulturarvsbevarande
Uppdraget att ta fram förslag till en ny läroplan för grundskolan gavs till Skolverket 2008. Regeringen har i allt väsentligt följt det förslaget, dock med ett viktigt undantag: religionsundervisningen. I det alternativa förslag som Utbildningsdepartementet arbetade fram lyftes kristendomens betydelse fram. Syftet med undervisningen ska, enligt det av regeringen antagna förslaget, vara ”att ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar”.
Till Svenska Dagbladet (10 oktober 2010) säger Jan Björklund: ”Det är självklart att elever ska studera alla världsreligionerna, men det är lika självklart att kristendomen i svensk skola fortsatt ska ha en särställning. Det har varit den totalt dominerande religionen i vårt land, och påverkat vårt levnadssätt på ett helt annat sätt än till exempel hinduismen.” Utbildningsministern poängterar att regeringens ställningstagande inte är att se som en rangordning av olika religioner. ”Det handlar inte om att den kristna religionen är bättre än någon annan, utan det här beror på det enorma inflytande som just kristendomen har haft i vårt land, och fortfarande har i vår del av världen.”
Kritiken från oppositionen i riksdagen lät inte vänta på sig. Rossana Dinamarca (V), vill avskaffa religionskunskapen i grundskolan.
”I vårt moderna samhälle har religionen blivit en ideologi bland andra. Det finns därför ingen anledning att religionskunskapen ska vara ett obligatoriskt ämne varken i grund- eller gymnasieskolan. I stället borde religionens påverkan på människor och samhälle ingå i undervisningen i historia och samhällskunskap.”
Nationella program
Den nya gymnasieskolan, som också den startade höstterminen 2011, har 18 nationella program fördelade på tolv yrkesförberedande och sex högskoleförberedande program. Gymnasiestudierna ska leda till två examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. En gymnasial lärlingsutbildning med utbildningen förlagd till en arbetsplats blir ett alternativ inom yrkesprogrammen.
Det ska även fortsättningsvis finnas möjlighet att avvika från något av de nationella programmen på gymnasiet. Det kan exempelvis röra sig om estetiska spetsutbildningar, Waldorfutbildningar eller utbildningar med inriktning mot flyg- eller marinteknik. Det ska även finnas ganska stor frihet att anpassa utbildningarna inom ramen för de ordinarie programmen. En förutsättning för att Skolverket ska godkänna en utbildningsvariant är att det finns en regional eller lokal efterfrågan på utbildningen i fråga.
Det som tidigare hetat kärnämnen kallas i den nya gymnasieskolan gymnasiegemensamma ämnen. Bland dem ingår nu även historia. För behörighet till något högskoleförberedande program krävs det i den nya gymnasieskolan godkänt i svenska, engelska och matematik, samt i nio andra ämnen.
”Enligt regeringen behöver elever på de nya yrkesprogrammen inte samma kunskaper i teoretiska ämnen, jämfört med i dag. Det är fel”, säger riksdagsledamoten Agneta Lundberg (S) till tidningen Riksdag & Departement.
Leg. lärare
I dag är cirka 10 procent av landets drygt 131 000 fast anställda lärare i grundskola, gymnasium, komvux och sfi obehöriga. Från 1 juli 2012 kommer lärarlegitimation att krävas för att man utan tidsbegränsning ska få anställas som lärare i förskola, grundskola och gymnasium. För att få legitimationen ska man vara utbildad lärare och ha tjänstgjort under minst ett år med stöd av en mentor. En lärare får sin behörighet för viss verksamhet och skolform och vissa årskurser och ämnen. Regeringen motiverade införandet av lärarlegitimation med att allt färre vill utbilda sig till lärare, och att många av dem som trots allt vill det själva har allt sämre betyg från sin gymnasietid.
Lärarlegitimationen ska utfärdas av Skolverket. Den ska kunna dras in av ett nyskapat organ, Lärarnas ansvarsnämnd. Från 2015 kommer endast legitimerade lärare att få sätta betyg. Fram till i början av oktober 2011 hade 39 442 lärare- och förskollärare ansökt om legitimation hos Skolverket.
”Man kan likna legitimationskravet vid läkarnas AT-tjänstgöring, som är ett bra system”, säger utbildningsminister Jan Björklund. ”Ett legitimationssystem bidrar till att säkerställa kvalitet på lärarkåren som helhet, och till att höja statusen på läraryrket”, säger enligt tidningen Riksdag & Departement Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Mikael Damberg, som välkomnade förslaget, speciellt delen om ett prövoår efter genomgången lärarutbildning.
Från höstterminen 2011 gäller en ny lärarutbildning. Den innebär att den tidigare samlade lärarexamen ersätts med fyra nya examina: förskollärare, grundlärare, ämneslärare och yrkeslärare. Samtidigt skärps kraven på de lärosäten som utbildar lärare. Det blir samtidigt möjligt för personer som har tillräckliga ämneskunskaper att gå en kompletterande pedagogisk utbildning på 90 högskolepoäng för att få en ämneslärarexamen. Lärarutbildningen är den svenska högskolans volymmässigt största uppdrag. Den bedrivs vid ett 20-tal lärosäten runtom i landet och har drygt 35 000 registrerade studenter.
Skolk i de nya betygen
Enligt en opinionsundersökning från 2010 beställd av tidningen Riksdag & Departement från Sifo var endast 1 procent av det tillfrågade riksgenomsnittet motståndare till betyg, 2 procent ställde sig tveksamma, medan de resterande 97 procenten ville att det ska finnas betyg i skolan. Var femte person (22 procent) i Sifoundersökningen svarade att det är lämpligt att börja med betyg redan i lågstadiet (årskurs 1–3). Drygt fyra av tio tillfrågade (42 procent) ville ha betyg på mellanstadiet (årskurs 4–6), och 33 procent av de tillfrågade ville att det ska finnas betyg från och med årskurs 7 på högstadiet. ”Jag är naturligtvis glad över att regeringen har ett starkt stöd för vår politik. Men jag är inte förvånad för jag tror att föräldraopinionen och den allmänna opinionen har sett ut så här i flera årtionden”, säger utbildningsminister Jan Björklund till tidningen.
Hösten 2010 kom Socialdemokraterna och regeringen överens om en ny sexgradig betygsskala, A till F. Uppgörelsen innebär att det nu finns tydliga kriterier för vad som krävs för betygen A, C och E. För betygen B och D finns inga unika kriterier, men det krävs att man uppfyller alla kriterier i betygssteget under samt majoriteten av kraven för betygssteget som ligger över. Betyget F innebär underkänt. ”Den största fördelen med de nya betygen är att det blir mer rättvist”, säger utbildningsminister Jan Björklund. Enligt Mikael Damberg (S) är den största fördelen med uppgörelsen att den bidrar till välbehövlig stabilitet inom utbildningspolitiken.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, kallade uppgörelsen historisk. Främst var hon glad för att en blocköverskridande uppgörelse innebär stabilitet. ”Det är ansvarsfullt av regeringen och S att göra det här, och på så sätt sätta skolans främsta först”, säger hon. Sirén tycker också att själva innehållet i uppgörelsen är bra. ”Klart att betyg ska vara likvärdiga, och de här nya betygen bidrar till det”, säger hon.
Den nya skolans innehåll
http://www.ne.se/rep/den-nya-skolans-innehåll
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
