Du sköna nya Europa

Arne Järtelius, NE-redaktör

Det var på EU:s toppmöte i Köpenhamn i december 2002 som en överenskommelse om att utvidga Europeiska unionen med tio nya medlemsländer nåddes. Nu är det dags för medborgarna i dessa länder att visa vad de vill.

Före EU-toppmötet i Köpenhamn fanns det farhågor att det kunde förvandlas till antingen en polsk riksdag, med tanke på Polens hot att stjälpa överenskommelsen, en turkisk basar, med hänvisning till Turkiets ihärdiga försök att bli godkänt som ansökarnation, eller en maratonsittning för att oenigheten i största allmänhet var stor. Men farhågorna kom alla på skam. Ledarna för 28 europeiska nationer kunde 13 december 2002 ställa upp för ett historiskt gruppfoto.

Ett historiskt nytt Europa

I ett stort antal presskonferenser efter EU-toppmötet överträffade EU-ledarna varandra i EUforiska beskrivningar av en ny, skön verklighet för ett nytt Europa. Det talades om att man nu skakat av sig det sista arvet från toppmötet i Jalta 1945, då Europa delades i öst och väst. Det framhölls att järnridån genom Europa nu definitivt raserats och att ett nytt EUropa nu kunde födas.

Polens premiärminister Leszek Miller gör tummen upp för EU efter de avslutade förhandlingarna.

LINDA HENRIKSEN/SCANPIX

Dagen efter det historiska mötet skriver Adam Michnik, en av ideologerna i polska Solidaritet, i Polens största tidning Gazeta Wyborcza: ”Drömmen om Europa har nu blivit verklighet.” Den tjeckiska tidningen Lidove Noviny hade rubriken ”Ett nytt Europa är fött” och den ungerska dagstidningen Magya Hirlap utropade: "Slutet på ett delat Europa”.

Köpenhamnsfördragets historiska betydelse och roll var återkommande i de svenska storstadstidningarnas kommentarer. ”Klio, historiens musa, stod med sin griffel höjd över tavlan vid Europeiska unionens toppmöte i Köpenhamn, och hon fick av allt att döma en framgång att nedteckna”, skriver Ingrid Hedström i DN (14/12). SvD:s ledare 13 december hade rubriken ”Nya historiska vingslag i Europa” och Helsingborgs Dagblad skildrade Köpenhamnsmötet som ett ”historiskt toppmöte” (9/12). Samma tidning tog i en ledarkommentar ett brett historiskt grepp på EU-utvidgningen genom att hänvisa till en stor statsmans plan för Europa: ”Nu anas konturerna till det som Winston Churchill skisserade i Zürich 1946, visionen av ett Europas förenta stater.”

Med Köpenhamnsbeslutet blir nu länder som bara tretton år sedan befann sig bakom den så kallade järnridån nu i stället EU:s utpost mot öster. Samtidigt blir Östersjön – med undantag av några ryska landremsor – ett innanhav i EU. Bland de nya möjliga EU-medlemmarna finns de tre tidigare Sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen. Där finns vidare den förra jugoslaviska delrepubliken Slovenien och de fyra tidigare medlemmarna av Warszawapakten: Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Till dem ska läggas Malta och halva det delade Cypern.

Stormakt på papperet

Totalt kommer detta nya EU med sina 25 medlemsländer att få 452 miljoner invånare och en sammanlagd bruttonationalprodukt på 9 200 miljarder euro, nästan i klass med den i USA. Det innebär vidare att 25 länder blir en del av en, åtminstone på papperet, gränslös inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och arbetskraft. De nya medlemmarna tar på sikt också över EU:s regler för fri och lika konkurrens och förbud mot statsstöd till industrin.

De tio kandidatländerna kan bli medlemmar i EU 1 maj 2004, men det kräver att respektive lands parlament innan dess godkänner medlemskapet. I de flesta av de tio länderna ska folkomröstningar anordnas för att folket ska kunna ge uttryck för sin vilja om man vill att landet ska bli medlem eller ej.

Först ut att folkomrösta var Malta (8 mars). Slutresultatet blev 53,6 procent för ja till EU-medlemskap och 46,4 procent för nej-sidan. Eftersom Maltas stora oppositionsparti Arbetarpartiet inte vill erkänna ja-sidans seger i den rådgivande folkomröstningen med hänvisning till vad man menade vara en stor mängd ogiltiga röstsedlar, så har premiärminister Eddie Adami upplöst parlamentet och utlyst en folkomröstning till 12 april för att den vägen kunna undanröja alla hinder för medelhavsöns EU-inträde.

Ceremoniellt och reellt

Vid en ceremoni i Athen 16 april ska de nya medlemsavtalen signeras. Vid den kommer dels EU:s nuvarande 15 medlemsstater, dels de tio stater som är aktuella för medlemskap från 1 maj 2004 att medverka. Men innan det blir dags för det reella inträdet i EU-gemenskapen ska parlamenten i de tio ansökarländerna säga sitt.

Folkomröstningar om medlemskap är planerade att hållas enligt nedanstående schema:

8 mars Malta
23 mars Slovenien
12 april Ungern
10—11 maj Slovakien
16—17 maj Litauen
8 juni Polen
15—16 juni Tjeckien
14 september Estland
20 september Lettland

En folkomröstning var planerad att hållas i Cypern 30 mars, men den blev inte av på grund av att försöken från FN att återförena landets grek- respektive turkcypriotiska hälft stötte på patrull 10 mars – i alla fall i den här omgången. Det betyder att det nu endast blir den grekkontrollerade delen av Cypern som blir medlem av EU.