Ellen Albertsdóttir, frilansjournalist
Går det att vara grön och modern samtidigt? Hur bygger man den hållbara staden? Konstmuseet Louisiana utforskar dessa aktuella teman i sin sommarutställning och budskapet som ges är optimistiskt: Fremtidens arkitektur er grøn!
I takt med att den hållbara livsstilen omdefinieras väcks också nya frågor om hur man egentligen bör leva. Ekobyar ute på landsbygden med tillhörande självhushållning passar en del, men allt fler vill i stället ha möjligheter att kombinera det pulserande stadslivet med nyvunna insikter om miljö och hållbarhet. Är då stad och hållbarhet förenligt?
 |
| ECOSISTEMA URBANO/LOUISIANA |
| Spanska arkitekturgruppen Ecosistema Urbano vill ställa nya frågor och tänka nytt när det handlar om att planera framtidens stad: "What if?" |
Grön gemenskap
Begreppet hållbarhet kan tolkas brett. Den definition som den spanska arkitekturgruppen Ecosistema Urbano, som ställer ut på Louisiana, använder sig av innebär att ekoboendet inte enbart ska vara hållbart för miljön utan också för människan som lever i den. Idén om att den hållbara staden även ska handla om en stark gemenskap – och inte enbart minimal resursanvändning och gröna byggnadsmaterial – är något som ekostäderna har gemensamt med ekobyarna.
Ecosistema Urbanos installation visar att man kan tänka nytt: välja cykeln framför bilen och vara uppkopplad mot varandra i stället för mot en dator. Den hållbara, moderna staden är varken hållbar eller modern om den inte också gör sina invånare lyckliga, menar de spanska arkitekterna.
På Louisiana blandas visionerna med konkreta exempel, eller vad sägs om Masdar City i Förenade Arabemiraten, världens första koldioxidneutrala och sopfria stad? Den som besöker Louisiana får ta del av tekniska beskrivningar och bilder på hur Masdar City kommer att se ut. Klart är att den kommer att rymma 50 000 invånare och till största delen få sin energi från sol, vind och avfallskraftverk.
Masdar City ska vara en forskningsby för hållbar energi, en plats där invånarna lever som de lär. Staden är till skillnad från många andra närbesläktade projekt redan finansierad, i detta fall av Förenade Arabemiraten. Arkitekterna bakom Masdar City säger också, liksom Ecosistema Urbano, att det inte räcker med miljömässig hållbarhet: framtidens stad måste också vara en attraktiv plats att bo och arbeta i.
Självuppvärmda hus
En annan viktig aspekt är att den hållbara arkitekturen måste anpassas till det klimat och de förutsättningar som redan finns i det område där man väljer att bygga. Tekniker som fungerar i Masdar City, som solenergi, fungerar till exempel inte riktigt lika bra i det något solfattigare Malmö.
Trots klimatets utmaningar fick dock Malmö redan i november 2007 pris i London för att "i praktisk handling ha genomfört visionen om den hållbara staden". Drygt tio år tidigare, 1998, startade Malmö stad projektet Ekostaden i Augustenborg. Då var målet att göra den stadsdelen till ett mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart bostadsområde.
I dag bygger Malmö nytt och hållbart i flera olika stadsdelar, särskilt populära är där passivhus. Passivhus innebär att huset byggs så att det värms upp av sig själv och av de människor som befolkar det. Kjell Kjeldsen, museumsinspektør vid Louisiana, menar att nästa steg nu blir aktiva hus, som i stället ger energi. I dag kräver boendet en stor del av våra resurser. Både aktiva hus och passivhus är därmed mycket intressanta.
– Det är här vi kan spara, säger Kjell Kjeldsen.
 |
| LLEVELYN DAVIES YEANG/LOUISIANA |
| Om vi i framtiden vill få plats på vår överbefolkade planet måste vi bygga mer på höjden. I denna vision av framtidens stad byggs därför även gröna parker vertikalt. |
Staden som mötesplats
Arkitekten Krister Wiberg ritade på 1980-talet en av Sveriges första ekobyar, Solbyn. I dag bor han i ett hållbart hus i Lund, Villa Wiberg. I huset är väggarna målade med äggoljetemperafärg som är en naturlig målarfärg fri från kemiska gifter. De stora och tjocka fönstren håller inne värmen och släpper in ljus. Tack vare självdrag krävs det inte heller någon el för att ventilera huset.
I dag – drygt två decennier efter Solbyn – ser Krister Wiberg att intresset är betydligt större för hållbara städer än för ekobyar. Men även han ser att grundtanken är densamma: det handlar fortfarande både om att spara på resurser och om att leva i gemenskap. Han är kritisk till städerna som de ser ut i dag.
– En del städer är orimligt stora och man når inte varandra. Städer var från början tänkta som mötesplatser där man kunde hjälpa varandra, säger Krister Wiberg.
I en hållbar stad ska man kunna ta sig fram utan bil och ha nära både till butik och till arbetsplats, tycker Krister Wiberg. Denna tanke är på väg att bli en global rörelse, car-free movement, och allt fler städer satsar också på bilfria områden.
Hållbara tips
Det är en sak att bo i ett hållbart hus, men eftersom alla inte har denna möjlighet är frågan hur man själv lever ekologiskt i staden. Miljöaktivisterna Ulrika Tegnér och Oleg Izyumenko, som själva försöker själva leva som de lär, har några tips: ät vegetariskt, närproducerat och ekologiskt, välj lågenergilampor, isolera dörrar och fönster, installera vattensparande munstycken i duschen, minska elförbrukningen, spola mindre i badrummet, cykla och åk kollektivt. Själva skulle de gärna bo i ett ekohus.
– Det är billigare att bygga ekohus och det är billigare att leva och att använda huset. Alla borde uppskatta att bo i ett hus som sparar pengar, säger Oleg.
Även Ulrika tycker att social gemenskap och grön hållbarhet hör ihop.
– Det sociala och det ekologiska är förutsättningar för varandra men det ena leder inte automatiskt till det andra. Om den sociala situationen är sådan att man känner maktlöshet, då har man ingen möjlighet att påverka så att det blir ekologiskt hållbart, menar Ulrika.
Urban akupunktur
Det går dock att få medborgare att känna sig delaktiga och därmed påverka med små medel. Det var något arkitekten och ingenjören Jaime Lerner visade när han 1971 blev vald till borgmästare i Curitiba i Brasilien. Han kallade det för "urban akupunktur", och med det menar han tillfälliga, snabba insatser på valda platser där det finns ett stort behov. Och det fanns verkligen ett behov i Curitiba, som på denna tid var Brasiliens snabbast växande storstad.
Lerner tänkte på miljön, han prioriterade kollektivtrafiken, och i Curitiba fick skolbarnen också lära sig att sopsortera. Sedan 1989 har Curitiba varit en av de bästa städerna i världen på sopsortering och hela 70 procent återvinns. Det viktiga i Curitiba visade sig vara att förmedla kunskapen. Och när kunskapen fanns där fanns även viljan.
För, som det står i stora bokstäver på väggen i Humlebæk – där Louisiana ligger – i slutänden handlar det mesta i den hållbara stadslivsstilen om att: "Reduce, reuse, re-cycle." Minska, återanvänd och återvinn.
Länk till NE.se: Malmö – solenergistaden
Externa länkar: Louisiana, Ecosistema Urbano och Masdar City
(Reportaget publicerat 2009-06-26)
Ett hållbart stadsliv
http://www.ne.se/rep/ett-hållbart-stadsliv
Nationalencyklopedin, 2012-02-09
Kopiera källangivelse
