Idrottskultur:
Idrott i konsten
av Arne Järtelius
NE-redaktör
Att idrott är kultur råder det väl ingen tvekan om. Den som vill kan även se idrotten som stor konst. Omvänt gäller att konstnärer i olika tider gjort konst av idrotten. Det ger inte minst konsthistorien rika prov på.
 |
|
|
Under den gångna sommaren och en bit in i september visar Blekinge museum i Karlskrona utställningen Kropp idrott konster som handlar om idrott i svensk konst under de senaste 100 åren. Utställningen, tillkommen med anledning av Riksidrottsförbundets (RF) 100-årsjubileum och producerad i samarbete med Blekinge idrottshistoriska sällskap, pekar lika mycket bakåt som framåt när det gäller idrott, konst och kultur.
Från Paris till Paris
Sommarens största internationella idrottshändelse är VM i Paris. För 100 år sedan var det också Paris som gällde. Då fick den franska impressionismen sitt genombrott i svensk konst. Konstnärer åkte till den franska huvudstaden för att möta den nya konstriktningen. En av dem, Georg Pauli, kom hem och gjorde väggmålningen En sund själ i en sund kropp (1912), som i dag finns att bese på Per Brahegymnasiet i hans hemstad Jönköping.
Andra exempel på hur man i konsten skildrat idrotten är Erik Olsson med Olympiad (1924), Sven Jonsson med Bandyspelaren (1930) och Karlskronafödde Gunnar Torhamn med Skidlöpare (1936).
Åren 191248 arrangerades särskilda konst- och litteraturtävlingar i samband med de Olympiska spelen. Till OS i Stockholm 1912 skapade exempelvis Olle Hjortzberg utställningsaffischen med bilden av en naken manlig kropp elegant insvept i böljande flaggspel i klara färger.
Blekinge museums utställning finns att bese till och med 7 september. Med sina 29 verk av 18 konstnärer är den att rekommendera såväl konsthistoriskt som att den fungerar som ett sevärt inlägg i diskussionen om konst, kultur och idrott.
Från Borg till Boklöv
Människokroppen har alltid använts som förlaga för konstnärer verksamma i olika material. Den enskilda människan har använt sin kropp såväl för att visa konst (tatueringar) som för att smycka sig (smink och juveler) och för att modellera sitt yttre (muskelbyggande).
Det finns sporter där man bedömer det konstnärliga utförandet (isdans, konstsim, simhopp, rytmisk gymnastik, backhoppning). Det finns i sportens värld även mycket bestämda uppfattningar om hur man gör och inte gör. Tycken utbildas även om vilka stilar som är vackra och ändamålsenliga och vilka som inte är det. Fosbury- floppen vände ut och in på höjdhoppet, Björn Borgs dubbelfattning var länge fel och Jan Boklöv fick poängavdrag så länge han var ensam om V-stilen.
Men eftersom det sist och slutligen bara är de bästa resultaten som räknas i sportens förtrollande värld så kan man även ha överseende när det blir mål på en enkel tåfjutt i öppet mål.
Från passiv åskådare till medskapare
Konst kan ses av olika skäl och på skilda sätt. På konstmuseet ställer man sig framför den ena tavlan efter den andra på ett mer eller mindre aktivt sätt. I stadens offentliga rum finns det gott om konst att förhålla sig till. Den som haft vägarna förbi Helsingborgs IF:s hemmaarena Olympia har där säkert sett skulpturen av Kalle Svensson, och den leder lätt tankarna till den tiden då det begav sig internationellt för svensk fotboll.
Idrott kan också ses passivt avläsande eller aktivt medskapande. Konstprofessorn Gert Z. Nordström, som för övrigt var en av inspiratörerna till utställningen i Karlskrona, skriver i DN (2003-07-17) om sin senaste idrottsliga upplevelse:
Kvarten innan matchen mellan Djurgården och Hammarby sätter i gång är den verkliga hänförelsen som överträffar själva spelet. 30 000 på läktarna, förväntningarna rusar i höjden och ett enormt flagghav böljar på båda kortsidorna. Det utformas en hyllningsserenad i ljud och visuellt uttryck som en konstpublik aldrig kommer i närheten av.
Externa länkar:
Blekinge museum: Gunnar
Torhamns "Skidlöpare"
RF: Artikel om idrottsmotiv
hos svenska konstnärer
(Artikeln publicerad 2003-08-21)
Idrottskultur: Idrott i konsten
http://www.ne.se/rep/idrottskultur-idrott-i-konsten
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
