Veronica Sundén, frilansjournalist
Känner du dig stressad? Hänger kraven från arbetsplatsen och familjelivet som ett tungt ok över dina axlar? Då bör du se upp – framför allt om du är kvinna. En ny studie visar att kvinnor som stressar mycket har en ökad risk att drabbas av hjärtproblem. Detta trots att de motionerar och äter hälsosamt.
Att stress är ohälsosamt är inte direkt någon nyhet. Ett liv i för högt tempo kan orsaka alltifrån oro och sömnsvårigheter till magproblem och värkande muskler. Men hur skadlig är stressen egentligen och vad får den för konsekvenser?
Folkhälsoinstitutets årliga enkät om folkhälsa 2007 visar att 15 procent av Sveriges kvinnor och 9 procent av männen känner sig ganska eller mycket stressade. I åldersgruppen 16–29 år är motsvarande siffror 21 procent för kvinnorna och 11 procent för männen. Men trots att statistiken har förändrats – för några år sedan var siffrorna ännu högre – fortsätter stressglappet mellan kvinnor och män att vara detsamma.
 |
|
Stresshjätat lilla, tiden står aldrig stilla. |
|
david h. wells/ibl |
A- och B-kvinnor
Resultatet av en ny studie visar att kvinnor som stressar mycket riskerar att drabbas av stresshjärta och därmed av hjärtproblem. Anna Kinsten, leg. sjukgymnast, var initiativtagare till studien.
– Jag har en bakgrund som sjukgymnast och har arbetat med patienter med hjärt- och kärlsjukdomar. Jag insåg snabbt att många av dessa patienter var i stort behov av att lära sig hantera stress. Fysiologisk feedback kan vara ett bra hjälpmedel för att i tid bli medveten om sina reaktioner på exempelvis stress.
Studien genomfördes i en sjukgymnastklass där alla deltagare var kvinnor mellan 25 och 30 år. Samtliga var friska, åt hälsosamt och motionerade. De medverkande fick först fylla i ett så kallat Jenkinsformulär för att kunna dela in testpersonerna i personlighetsmönster typ A eller B. Karaktäristiskt för personer med typ A-beteende är att de är tävlingsinriktade, effektiva och mår dåligt av inaktivitet. Typiskt för dem är också att de ofta lider av prestationsångest, lätt känner ilska och misstro gentemot andra människor och att de jäktar sig fram genom livet. Typ B-beteende innebär till stor del motsatsen, men även att personen ifråga är tålmodig, kreativ och planerar långsiktigt.
Därefter mättes deltagarnas andning och puls under vila samt i samband med läsningen av en neutral text. Slutligen utsattes de medverkande för ett stresstest i form av ett matematiskt prov att lösa under tidspress. Deltagarna uppmanades att vara snabba och svara rätt. Under tiden mätte man återigen deras andning och puls.
Man kom fram till att personer med typ A-beteende hade en mer stabil hjärtrytm än personerna med typ B-beteende. Med hjärtrytm avses hur mycket hjärtat varierar när man vilar eller stressar. För att inte hjärtat ska bli utslitet bör dess slag skifta beroende på vad man gör – hjärtat ska reagera på ett visst sätt när du rusar till bussen och på ett annat när du sitter still i soffan. Har man en för stabil hjärtrytm ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.
– Det visar att det är väldigt viktigt att i tid uppmärksamma kvinnor med tecken på stress, säger Anna Kinsten.
Att kvinnor och män drabbas av hjärtinfarkt på olika sätt är något som uppmärksammas alltmer inom forskningen och vården. På grund av östrogenets skyddande effekt drabbas kvinnor av hjärtinfarkt i genomsnitt tio år senare i livet än män. Även själva förloppet vid en infarkt skiljer sig åt mellan könen. Medan män oftast drabbas av plötsliga infarkter orsakade av plack i ett av de stora hjärtkärlen, får kvinnor vanligtvis mer diffusa symtom under en längre period. Detta gör att kvinnornas hjärtproblem många gånger förväxlas med magåkommor eller andra typer av sjukdomstillstånd, vilket ofta leder till att kvinnorna inte får lämplig hjälp.
– Det är mycket viktigt att det görs enskilda studier på kvinnor kring detta ämne, eftersom män och kvinnor skiljer sig åt på många sätt, säger Anna Kinsten.
Beteendeförändringar
Kognitiv beteendeterapi har visat sig ge varaktiga positiva resultat när det gäller kvinnor i riskzonen för hjärtproblem. Erik Olsson, doktorand vid Uppsala universitet och psykolog på PMB Stressmedicine i Gävle, var handledare för den ovan nämnda studien.
– Inom den kognitiva beteendeterapin handlar det om att få människor att ändra sitt beteende. Hjärnan kan inte ha för stor disharmoni mellan värderingar och handlingar. Ändrar man sitt beteende kommer man till slut att ändra sitt tänkande eftersom vi inte kan tro en sak och göra en annan. Men det är också viktigt att komma ihåg att människor som kommer till behandling ofta redan har haft en hjärtinfarkt och därför är väldigt motiverade. Att ändra sitt tankesätt är inget man gör i en handvändning utan något som kräver mycket arbete, säger Erik Olsson.
Både arv och miljö har betydelse för vilken typ av beteendemönster en människa utvecklar.
– Det genetiska har betydelse, men människor präglas även mycket av vad som förstärks eller bestraffas under vår uppväxt och i den miljö vi lever i. Att exempelvis få beröm när man presterar något samtidigt som man får kritik när man slöar påverkar väldigt mycket hur vi blir som människor, säger Erik Olsson.
Karriärstress
Erik Olsson påpekar att det är långt ifrån alla som känner igen sig i typ A-beteendet som har behov av att gå i terapi. Han menar att det finns många olika varianter på beteendemönster, och att vissa personlighetsdrag kan vara starkare än andra. Däremot är det viktigt att komma ihåg att konsekvenserna av långvarig stress kan bli allvarliga, även för unga kvinnor som motionerar och äter hälsosamt.
– I dagens samhälle prioriteras ofta effektivitet, men det är viktigt att inse och acceptera att livet är fullt av inaktiva stunder. Enkla övningar att göra själv när man känner sig stressad är att ställa sig i den längsta kön i mataffären, spendera en dag utan klocka eller läsa en poesibok, säger Erik Olsson.
Även män med ett typ A-beteende har en ökad risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, men riskfaktorerna ser olika ut för män och kvinnor. Medan män tenderar att vara perfektionister på sitt arbete, ställer kvinnor höga krav på sig själva när det gäller hem och relationer. Att allt fler kvinnor i dag gör karriär samtidigt som belastningen på hemmaplan är densamma ökar stressen för många kvinnor.
Hjärtat är med
Gunilla Burell, forskare på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, har studerat psykosociala aspekter som riskfaktorer för hjärtproblem hos kvinnor. Det har visat sig att ett typ A-beteende ökar risken för att drabbas. Framför allt var det dragen aggressivitet och fientlighet som visade sig ha betydelse.
– Det handlar inte om att dessa kvinnor skriker och slåss utan om att de har en negativ grundsyn till livet samtidigt som de har lätt för att kritisera sig själva och andra människor. Utmärkande är också att de är pedantiska, har ett stort kontrollbehov och ofta lider av stark prestationsångest. När de är arga visar de sitt missnöje genom mimik och tonfall i stället för att få vredesutbrott, säger Gunilla Burell.
Depressioner, separationer och brist på fungerande sociala nätverk visade sig också ha betydelse. Ju fler svåra händelser som en kvinna hade med sig i bagaget, desto större var risken att hon i förtid skulle drabbas av hjärtproblem.
– Det handlar inte om kvantiteten utan om kvaliteten på det sociala nätverket. Ofta har kvinnorna i riskzonen många vänner, men ingen riktig nära vän som de känner förtroende för. De kontakter som de har är dessutom ofta förknippade med krav och åtaganden, så de fyller inte den funktion som de borde, säger Gunilla Burell.
Extern länk
(Artikeln publicerad 2008-03-19)
Livsstil: Stresshjärtat som klappar
http://www.ne.se/rep/livsstil-stresshjärtat-som-klappar
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
