Dicte Helmersson, frilansskribent och NE-medarbetare
Planeten Mars, vår granne i solsystemet, har den senaste tiden blivit särdeles välbesökt av rymdfarkoster från jorden. Men det är bara den senaste utvecklingen i en lång händelsekedja.
Utforskningen av Mars startade redan för fyra decennier sedan. Under ännu längre tid har planeten eggat fantasin hos författare och filmskapare inom science fiction-genren, vilket under årens lopp givit upphov till en rad skildringar av mer eller mindre vänligt sinnade marsianer eller marsmänniskor, högre stående varelser från denna planet.
 |
|
Bilden visar Spirits väg över Mars yta sedan den landade för 53 Marsdagar sedan. |
|
NASA/JPL/CORNELL |
Senaste nytt från Mars
De senaste månaderna har vi fått rapporter om såväl lyckade som misslyckade operationer i försöken att utforska ”den röda planeten”, som Mars även kallas. Besvikelsen var stor i Japan när den japanska rymdsonden Nozomi, som strävat mot Mars under fyra år, kom ur kurs och missade målet i slutet av 2003. Däremot jublade rymdtekniker och forskare på NASA i januari i år när de amerikanska rymdsonderna Spirit och Opportunity, som sändes ut förra året, lyckades landa på Mars med robotbilar, anpassade till att köra omkring på Marsytan och göra undersökningar och ta prover.
Den europeiska rymdorganisationen ESA:s första Marssond, Mars Express, som sändes ut i juni 2003, misslyckades dock med en del av sitt uppdrag. Det gällde försöken vid jultiden 2003 att landsätta Marslandaren Beagle 2. Något gick snett vid landningen, vilket medförde att all kontakt avbröts och signalerna från Marslandaren via rymdsonden till jorden upphörde. Däremot lyckades ansträngningarna att placera rymdsonden i omloppsbana kring Mars. Därmed kunde Mars Express fortsätta att till jorden sända vetenskapligt värdefulla mätresultat om planeten Mars.
Att så många rymdfarkoster var på väg till Mars under 2003 berodde på att avståndet mellan Mars och jorden var ovanligt kort vid några tillfällen under året, vilket innebar kortare restid.
Marsfärder under 40 år
Att utforska Mars har visat sig innebära stora svårigheter, och risken att misslyckas är stor. Av sammanlagt nära 40 rymdfarkoster som sänts till Mars har mindre än hälften lyckats med sina uppdrag. Resten har havererat eller kommit ur kurs innan de har nått sitt mål.
Uppskjutningen av rymdfarkoster mot Mars startade redan i november 1964, då den amerikanska rymdflygstyrelsen NASA sände upp farkosten Mariner 4. Året efter, då rymdsonden passerade Mars på 10 000 km avstånd, kunde den fotografera planetens yta och sända de första fotografiska bilderna från Mars till jorden, vilket naturligtvis väckte stor sensation.
Ytterligare två rymdsonder i Marinerprogrammet, Mariner 6 och Mariner 7, passerade 1969 så pass nära Mars att de kunde sända data och bilder från planeten till jorden. Under 1971 skickade NASA upp en rymdfarkost, Mariner 9, som cirklade runt Mars.
Sovjetunionen drogs med i kapplöpningen om Mars och sände upp rymdfarkosterna Mars 2 och Mars 3, vilka 1971 kretsade runt planeten. Ryssarna blev då först med att sätta ner en Marslandare på planetytan. Den hann dock sända data endast i 20 sekunder innan den förstördes.
Vikingar till Mars
1975 sände NASA upp två Marssonder med namnet Viking för att detaljgranska planeten och söka efter livstecken. Två Marslandare kunde 1976 ta detaljerade bilder av det ökenliknade landskapet, men något spår av liv syntes inte till.
Efter ett uppehåll i Marsaktiviteterna sändes 1989 de två sovjetiska rymdfarkosterna Phobos 1 och Phobos 2 mot Mars, men båda försvann innan de nådde målet. Fyra år senare, 1993, försvann även NASA-farkosten Mars Observer nära Mars.
Amerikanska Mars Global Surveyor började sin färd 1996 och kunde läggas i omloppsbana runt Mars 1997. Marslandaren Mars Pathfinder lyckades samma år landa på planeten. Pathfinder rörde sig på Marsytan och gjorde mätningar och samlade material.
Både Ryssland och USA hade otur, och flera Marssonder försvann under andra halvan av 1990-talet.
Den amerikanska Marssonden Mars Odyssey lyckades 2001 lägga sig i omloppsbana kring Mars för att kunna göra observationer. Sonden tjänar också som kommunikationscentral för farkosterna som nådde fram till Mars i slutet av 2003 och början av 2004.
Liv på Mars
Med hjälp av rymdsonder som kretsar kring Mars samt Marslandare med närkontakt har rymdforskarna fått stor kunskap om vår planetgranne. Den stora frågan om det finns eller har funnits liv på Mars gäckar dem fortfarande, men förutsättningarna ökar med upptäckten av fruset vatten.
Det finns stora planer för fortsatt utforskning av Mars från flera nationer. En stor utmaning blir att sätta en människa på planetens yta, en tävling där flera aktörer kan tänkas delta. Men med tanke på olycksstatistiken för Marsfarkosterna kan man nog konstatera att de blivande Marsresenärerna kan komma att ta stora risker.
Utforskningen av Mars har i varje fall klart konstaterat att några högre former av liv inte kan existera på planeten. Det gör att böcker och filmer med framtidsskildringar med marsianer eller marsmänniskor i form av små gröna män eller andra skepnader känns ohjälpligt passé.
Mannen från Mars och Fantomen från Mars är några filmtitlar från 1950-talet. I bokform har bl.a. den amerikanske författaren Edgar Rice Burroughs skrivit rymdäventyr med intelligenta rymdvarelser från Mars och andra planeter.
En mycket känd science fiction-roman med Marsmotiv är Världarnas krig från 1898 (filmatiserad 1953) av den brittiske författaren H.G. Wells. I romanen hotas vår civilisation när marsmänniskor invaderar ett fredligt samhälle på den engelska landsbygden. När sedan den amerikanske regissören Orson Welles 1938 gjorde en radiodramatisering av en förestående invasionen från Mars trodde radiolyssnarna att det som skildrades var verklighet – och många flydde i panik från sina hem för att undkomma de hotande marsmänniskorna. Med den ökade kunskapen som vi fått om Mars och rymden skulle vi i dag naturligtvis inte bli lurade av en radiopjäs med ondsinta utomjordingar, eller?
(Artikeln publicerad 2004-04-03)
Mars: Närkontakt av olika grad
http://www.ne.se/rep/mars-närkontakt-av-olika-grad
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
