Arne Järtelius, nyhetsredaktör NE
Nej, julen är ursprungligen ingen brittisk uppfinning, men det var tack vare författaren Charles Dickens som den fick sina alldeles speciella brittiska (och sedan även amerikanska) innehåll och traditioner. Detsamma kan sägas om tomten. Han var från början inte ett dugg svensk, men när konstnärinnan och illustratören Jenny Nyström fått hand om tomten kom hon att forma honom på ett alldeles eget och mycket svenskt manér.
Nej, träffades gjorde de aldrig. När den store Charles gick ur tiden 1870 var lilla Jenny förvisso sexton år gammal, men hennes första utlandsresa var fortfarande tolv år bort och Dickens besökte aldrig Sverige (hans officiella besök i USA 1842 var mer än nog för honom). Däremot är det ganska troligt att Jenny, liksom så många andra vid den här tiden, läste sin Dickens och då inte minst hans ända från förstaupplagan 1843 lika berömda som inflytelserika A Christmas Carol. I originalet innehöll den ett antal teckningar signerade John Leech, som också tecknade för skämttidningen Punch. Jenny Nyström kom tidigt i kontakt med olika tidningar, för vilka hon tecknade, och hon var väl kvalificerad att teckna för någon av Dickens mer än 20 böcker. Något som både Dickens och Nyström levde under, var och en på sitt håll, genom större delen av sina respektive karriärer var en stark ekonomisk stress. Baksidan av den, och till glädje för eftervärlden, var att den gav upphov till en stor produktivitet. Något som också förenar dem är att de, var och en i sitt land, var sin tids stora folkbildare genom att föra ut kvalitet till ett lågt pris till en stor och bildningstörstig allmänhet.
MARY EVANS/IBLMrs. Fezziwigs bal gestaltad av John Leech i originalversionen av En julsaga(1843).
Författaren som uppfann julen
En julsaga (1843) eller, som den heter i sitt brittiska original, A
Christmas Carol. In Prose. Being a Ghost Story of Christmas, är alla
julberättelsers julberättelse. Charles Dickens skrev den under sex
snabba veckor hösten 1843, och 17 december låg den på bokdiskarna
i London och andra större brittiska städer. Redan i januari 1844 var
den framme vid sin tredje tryckning, och vid det årets slut hade 15 000
exemplar à fem shilling sålts. Den redan innan julsagan kom ut
vida berömde Charles Dickens (1812-70) uppnådde med den, 31 år
ung, odödlighet som författare (och han hade fortfarande sina kanske
bästa verk - David Copperfield, Lilla Dorrit, Bleak
House och Lysande utsikter - framför sig i karriären).
Sedan dess har En julsaga utkommit i oändligt många upplagor,
översatts till ett stort antal språk, spelats som teater, lästs
upp i radio och filmatiserats för alla de medier. Den första filmatiseringen
av En julsaga gjordes redan 1901, och nästa stora film om Scrooge, Bob
Cratchit, Lille Tim och Mr. Fezziwig är regisserad av Robert Zemeckis och
gjord i 3D med premiären satt till 6 november 2009 i USA.
En julsaga var inte Dickens första litterära kontakt med julen. Den kom nästan tio år tidigare med "Belle´s Life in London". Det är en skiss som när den publicerades som en del i romanen Sketches by Boz (1836) döptes om till "A Christmas Dinner". Nästa steg på Dickens väg mot sin allt förändrande julsaga var Pickwickklubbens efterlämnade papper (1837), där det finns ett helt kapitel (28) - "a good humoured Christmas chapter" - som tillägnas julfirandet. En del av det kapitlet - "The Story of the Goblin who stole a Sexton" - som handlar om den gamle Grub, har av litteraturvetaren John Butt, förmodligen med rätta, pekats ut som prototypen till det som ett antal år senare skulle bli En julsaga. Men ännu var Dickens inte beredd att ta det slutliga julsteget. Han skulle först skriva Den gamla antikvitetshandeln (1840-41) där huvudpersonen, lille Nell Trent, verkligen dör (till skillnad mot lille Tim, som endast gör det i en av spökets tre uppenbarelser).
Utlösande faktor för En julsaga var en rapport publicerad i oktober 1843 från en parlamentarisk kommission (Second Report of the Children´s Employment Commission) som skildrade de minst sagt bedrövliga förhållanden under vilka barnarbete bedrevs i Storbritannien. Det var något som Dickens själv upplevt med sina bara händer, medan föräldrarna hans satt i fängsligt förvar. Det var minnet av den tiden tillsammans med de ljusa minnen Dickens hade av sin tidiga barndoms jular plus att julen vid den här tiden i någon mån återvänt till Storbritannien genom drottning Victorias giftermål 1840 med den tyske Albert av Sachsen-Coburg-Gotha som kom att ligga till grund för hans epokgörande julsaga.
Det finns oändliga mängder skrivet om Charles Dickens med Peter Ackroyds monumentala biografi över Dickens (1990) som det oundgängliga. När det gäller Dickens och julen har det varit mer tunnsått. En julsaga kan man självklart inte förbigå när man skriver om Dickens, men det brukar stanna vid det. Därför har det varit en stor glädje att läsa Les Sandifords i höst utgivna The Man Who Invented Christmas med den dickensiska undertiteln: How Charles Dickens's A Christmas Carol rescued his career and revived our holiday spirits. Det är en lättsam och på samma gång inträngande skildring i såväl Dickens värld som den julvärld han för evigt kom att skapa och djupt i den brittisk-amerikanska folksjälen inpränta med sitt juliga mästerverk.
IBL©JENNY NYSTRÖM/KALMAR LÄNS MUSEUM/BUS 2008En typisk svensk tomte à la Jenny Nyström.
Illustratören som skapade tomten
Om illustratören Jenny Nyström är att se som den svenska tomtens
mamma så är författaren Viktor Rydberg hans pappa, och Daniel
Nyström, Jennys pappa och fotografisk modell för hennes första
tomteteckningar, är i så fall jultomtens anfader.
Tomten har en lång genealogi, så det var inget vare sig nytt eller originellt när Viktor Rydberg 1871 skrev sin julsaga Lille Viggs äfventyr på julafton. Lille Vigg uppträder där som en figur ur folktron, och Rydberg kallar honom julvätten. Om honom, som i berättelsen kommer i en släde förspänd med fyra hästar, små som föl, skriver Rydberg: "Det var en liten gubbe, just lagom för sådana hästar. Hans anlete var fullt av rynkor, och det långa skägget liknade mossan på stugtaket. Kläderna voro ludna från topp till tå. I ena mungipan satt en snugga; ur den andra ringlade rök." Två år efter att Vigg kom ut uppsökte Jenny Nyström, då 19 år gammal, Viktor Rydberg och visade upp de sju teckningar hon på eget bevåg hade gjort av författarens saga. Han rekommenderade den för utgivning tillsammans med teckningarna - "Dessa teckningar förvånade mig, så vittnar de om säker hand, god inbillningskraft och förmåga att gifva själsuttryck åt de minsta figurer" - och 1875 publicerades sagan för första gången med Jenny Nyströms teckningar.
Nästa tomte i Jenny Nyströms karriär var också till en dikt av Viktor Rydberg, "Tomten", som första gången publicerades i Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Rydberg gav instruktioner om hur tomten skulle tecknas - "stående utanför ladugårdsdörren, tankfullt stirrande på månen" - och han skulle inte göras för ful eller för skön. Jenny Nyström gjorde som hon blev tillsagd. I denna andra version blev han en vidareutveckling av julvätten med den skillnaden att han vuxit något och ser vänligare ut. I julnumret av samma tidning tecknar Jenny Nyström en helsidesbild med två barn som sätter ut gröt till tomten, som är kortbent, rundmagad och slätrakad. Några år senare drar Nyström in tomten i det kristna julfirandet i sina teckningar, och i sin teckning till Carl David af Wirséns bok med psalmer, Vid juletid (1887), ger hon sin tomte ett stort yvigt skägg och han bär julklappar i en korg på ryggen.
"Bilden av den svenska jultomten är dock under 1880-talet ännu vacklande", skriver Barbro Werkmäster i sin uppsats "Jenny Nyström och illustrationen" (1996). Det som skulle få fart på och ge ett mer slutgiltigt utseende på den svenska tomten var den stora produktionen av jultidningar som kom igång omkring 1890. Jenny Nyström medverkade i tre av dem - Snöflingan, Jultomten och Julklappen - och det var här jultomten sådan vi fortfarande känner honom fick sin slutgiltiga form. "Jenny Nyströms jultomte förmänskligades till utseende, klädsel och längd. Hans skägg gick från grått till vitt, och han höll ofta en stav i handen. Tomten civiliserades, kristnades och kom in i hemmet." (Werkmäster)
Den som vill läsa mer om Jenny Nyström rekommenderas å det varmaste att ta del av Gunnel Forsberg Warringers Jenny Nyström: Livet och konsten (2008), och för den som speciellt vill se hur Jenny Nyströms tomteikonografi utvecklades finner den i Jan-Öjvind Swahns textmässigt på slentrian gjorda Jul med Jenny Nyström (2008). Utställd hittar man henne, dock inte omgiven med så många tomtar utan fastmer som den konstnär hon också var, i ett eget rum på Kalmar läns museum i Jenny Nyströms födelsestad.
Externa länkar: Jenny Nyströms tomtar (Kalmar läns museum) och Charles Dickens jular (engelska)
När julen kom med tomten
http://www.ne.se/rep/när-julen-kom-med-tomten
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
