Nationalnyckeln: Svenska artprojektet

Nationalnyckeln:

Svenska artprojektet

av Ragnhild Möller

NE-medarbetare

ArtDatabanken i Uppsala har fått i uppdrag av regeringen att leda ett projekt som innebär att beskriva alla Sveriges 50 000 flercelliga arter. Projektet ska leda fram till ett populärvetenskapligt, nationellt referensverk med titeln ”Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna”.

Enligt vad man i dag känner till finns det i Sverige cirka 58 000 arter om man räknar med bakterierna. Av dessa är ca 50 000 flercelliga och de ska nu genomgå en grundlig granskning. De ca 30 000 arter som är möjliga att bestämma på ett hyfsat enkelt sätt, som inte kräver mer avancerad utrustning än lupp eller i en del fall ljusmikroskop, ska beskrivas i detalj och illustreras i någon form. Beskrivningarna kommer även att omfatta förekomst och levnadssätt. Dessa arter kommer att ingå i Nationalnyckeln. De återstående ca 20 000 arterna, som är mer bestämningsmässigt krävande, kommer att beskrivas ned till lämplig taxonomisk nivå, t.ex. familj, och publiceras i någon annan form.

Taxonomisk grundforskning

Vägen fram till den kompletta Nationalnyckeln är lång och beräknas ta ca 20 år att vandra. Till de första tre åren har man fått 40 miljoner kronor för att starta Nationalnyckelprojektet, inventeringar och forskning.

Forskningsprojekten kommer till stor del att bestå av taxonomisk grundforskning, dvs. de ska försöka svara på frågor som: Vilka arter finns i landet? Hur skiljer man dem åt? Var går gränsen mellan arter, underarter och varieteter? Hur ska man beskriva dem och namnge dem?

Denna typ av taxonomisk och systematisk grundforskning är även nödvändig att upprätthålla för att kunna genomföra den vid Riokonferensen 1992 antagna konventionen om biologisk mångfald. Hittills har det inte varit ett prioriterat område, men nu satsas det rejält. Satsningen innebär också ett ökat samarbete mellan bl.a. institutioner, museer och forskningsråd.

Mest krut kommer man inom projektet att lägga på de organismgrupper som är dåligt kända. Dit hör exempelvis rundmaskar, parasitsteklar och primitiva svampar som algsvampar.

Redaktion under uppbyggnad

Inventeringar av olika organismer kommer att ske dels genom de olika forskargrupper som blir tilldelade anslag, dels genom större insamlingar på land och i sjöar och hav.

– Redan till sommaren kommer vi troligen att påbörja en större inventering av steklar och tvåvingar, berättar Ulf Gärdenfors, som sitter med i Svenska artprojektets ledningsgrupp. Vi planerar även en stor marin inventering av södra Östersjön och Kattegatt år 2003.

Till själva Nationalnyckeln kommer det att behövas ett stort antal författare och illustratörer som dessutom besitter goda artkunskaper.

Svenska artprojektet kommer inom några veckor att tillsätta en redaktion som sedan får arbeta vidare med att konkretisera planerna.

Kontinuerlig resultatpresentation

Hur kommer denna svenska Nationalnyckel att se ut?

– Utseende, utbredning och levnadssätt kommer att presenteras för varje art. Flertalet kommer även att illustreras med vackra färgakvareller.

Nationalnyckeln ska åtminstone ges ut i bokform, säger Ulf Gärdenfors, som gissar att produktionen hamnar kring 50-100 volymer.

– Förhoppningsvis kommer allt material också att finnas tillgängligt på Internet eller som CD.

Hur utgivningsordningen och indelningen ska se ut återstår för den tillträdande redaktionen att lösa.

– Det blir en nöt att knäcka för det finns ingen enkel lösning på problemet. Volymerna kommer att publiceras efter hand som de blir färdiga. En bok om svampar kan därför mycket väl följas av en om insekter, säger Ulf Gärdenfors avslutningsvis, och berättar att målsättningen är att lansera volym 1 av Nationalnyckeln nästa år.

Del av internationellt nätverk

Svenska artprojektet ingår i en större satsning på forskning kring biologisk mångfald och ekologiskt uthållig utveckling som riksdagen gjort. Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har fått ca 140 miljoner kronor/år de närmaste tre åren för forskning inom området.

Uppgifterna som samlas in kommer så småningom också en annan databas tillgodo, nämligen den om information om vår planets alla ca 1,6 miljoner hittills beskrivna arter! Bakom denna lilla utmanande uppgift står det internationella nätverket Global Biodiversity Information Facility (GBIF), där Sverige är en av medlemmarna.

Externa länkar:

NaturvårdsverketGlobal Biodiversity Information Facility (GBIF)VetenskapsrådetForskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

(Artikeln publicerad 2002-03-12)