Ellen Albertsdóttir, frilansjournalist
För den klimatsmarta är inrikesflyg inte längre det självklara valet. Buss är aningen skumpigt och bil kostar rekorddyra bensinpengar. Vad blir då alternativet? Tåget, så klart! Men en del tycker fortfarande att de fyra timmar det tar att resa mellan Stockholm och Malmö är för lång tid. För dem föreslår Banverket, SJ och en radda svenska kommuner: svenska höghastighetståg.
X 2000 är ett snabbtåg. Höghastighetståg är snabbare än så och kräver särskild nybyggd räls. Spanien, Frankrike och Storbritannien är några av de europeiska länder som satsar stort på dessa tåg och Sverige har fått se sig bli kraftigt omkört i den utvecklingen. I Japan inleddes utbyggnaden för höghastighetståg – Shinkansen – redan i början av 1960-talet och 1981 började franska TGV att i full fart tuffa på mellan Paris och Lyon. Det fick till följd att flygtrafiken ganska snart halverades mellan dessa båda storstäder. Detta trots att miljön inte direkt stod högst på dagordningen på 1980-talet och ett ord som klimatångest fick vänta minst ett decennium innan det fick plats i vår vokabulär.
 |
| CORBIS |
| Det gäller att vara snabb som tåget för den som vill vara med. |
Snabbt som tåget
Snabbtågsdrömmen väcktes redan på 1970-talet i övriga Europa, men när det var dags att för Sverige att satsa valde man att köra på det näst snabbaste tåget: X 2000. Höghastighetståg är något annat och det medför betydligt dyrare investeringar eftersom det vanliga järnvägsspåret inte klarar av snabbtågens hastigheter på uppemot 350 kilometer i timmen. Ett sådant tåg susar snabbt förbi X 2000, vars högsta tillåtna hastighet är 200 kilometer i timmen (en hastighet det för övrigt sällan har en möjlighet att framföras i). X 2000 ansågs länge vara helt tillräckligt för de svenska behoven, men nu börjar vinden så smått att vända till förmån för snabbare tåg.
Orsaken till medvinden är att Klimatberedningen tidigare i år rekommenderade en ökning av den svenska järnvägskapaciteten med 50 procent fram till 2020 för att minska koldioxidutsläppen. Detta svaldes dock inte av alla: Konjunkturinstitutet menade i en granskning att en sådan utbyggnad var det dyraste sättet att reducera koldioxidutsläpp på. Både Banverket och SJ är däremot ivriga förespråkare av snabbtåg. I regeringens annonserade infrastrukturproposition förefaller en svensk utbyggnad för höghastighetståg ligga i en än så länge okänd framtid att döma av uttalanden från infrastrukturminister Åsa Torstensson (SvD 2008-09-05).
Via Värnamo till Hamburg
Den bana som debatteras så entusiastiskt kallas Europakorridoren och den består av två projekt med höghastighetståg: Götalandsbanan och Europabanan. Det är södra Sverige som berörs av nybygget och orsaken till detta är att man vill ha snabbhastighetsförbindelser från Stockholm till destinationerna Göteborg, Malmö och Hamburg.
Götalandsbanan är en linje från Stockholm till Göteborg – via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Europabanan, som än så länge befinner sig på skisstadiet, planeras ta vid i Jönköping och därefter fortsätta söderut mot Hamburg. Tanken är att denna bana ska gå via Värnamo, mot Helsingborg och sedan fortsätta i tunnel under Öresund till danska Helsingør. En del i Europabanan är också den järnvägsbro mellan Danmark och Tyskland över Fehmarn bält som enligt byggplanerna ska stå klar 2018. Om den säger infrastrukturministern: "Visst påverkar det vår syn på höghastighetståg." (SvD 2008-09-05)
Att det skulle vara att undvika Malmö och Öresundsförbindelsen - som redan står där - har kritiserats från flera håll. Dessutom har planerna på en tunnel i Öresund via Helsingborg/Helsingør (HH-förbindelsen) tidigare fått kalla handen av Danmark, vilket också var anledningen till att Öresundsförbindelsen byggdes där den byggdes.
Var höghastighetstågen om och när de blir verklighet ska passera är en het potatis och intensiv lobbying bedrivs från olika håll. Redan 1993 startade en lobbygrupp för Europakorridoren av kommunerna Helsingborg, Jönköping, Ljungby och Värnamo. Att ligga längs Europakorridorlinjen skulle vara något av en lotterivinst för dessa kommuner. Förhoppningen är att stationer för att ta emot höghastighetståg, förutom deras miljöfördelar, också kommer att innebära ett lyft för pendlare och andra resenärer sett till restid. En grov uppskattning är att det tågledes skulle kunna gå att ta sig på knappt tre timmar från Stockholm till Malmö och två timmar och en kvart från Stockholm till Göteborg. Smärtgränsen för när man som resande väljer tåg framför flyg är enligt Banverket tre timmar.
Framtidsplaner på räls
Det kommer dock att ta tid innan höghastighetståg kan bli verklighet i Sverige och det kommer att kosta. Europakorridorens vara eller inte vara ska först och främst debatteras i olika led och omgångar. Den stora stötestenen är prislappen: minst 100 miljarder kronor är en första uppskattning. Sedan ska det – om det blir grönt ljus – planeras, finansieras och byggas. Den som planerar en semesterresa i Sverige och förväntar sig kunna färdas i fullt blås får därför hejda sig. Götalandsbanan väntas inte stå klar förrän allra tidigast 2025, och för den som vill åka till Hamburg på Europabanan blir det en möjlighet någon gång efter 2030.
När Europakorridoren nu åter finns på planeringskartan kastar Banverket och SJ lystna blickar mot andra europeiska tågländer. Ett sådant är Spanien, i dag det land i Europa som satsar mest på höghastighetståg. Sedan 1992 kan man åka sådana tåg – AVE (Alta Velocidad Española) kallade – mellan Madrid och Sevilla och den tid som på det viset sparades fick tågresan på sträckan att tredubblas. Den senaste sträckan att invigas i det höghastighetstågexploderande Spanien är Madrid–Barcelona, som invigdes i februari 2008. Avståndet mellan de båda spanska metropolerna är ungefär detsamma som mellan Stockholm och Malmö och den nya rälsen mer än halverade restiden – från sex timmar till två och en halv (att jämföra med de drygt fyra timmar som X2000 behöver för samma sträcka). Hur är det då för den som vill resa ut i Europa? Järnvägsbranschen har, med några få undantag, varit nationell. Med dagens järnvägssystem är det stora hindret tekniken: olika länder har olika system och det finns till exempel 20 olika signalsystem inom EU. Att förändra tekniken uppfattas som för dyrt, men med ett snabbtågssystem blir det annorlunda. Bland annat planeras signalsystemet att göras enhetligt enligt ett europeiskt trafikledningssystem, ERTMS, som rekommenderas av EU-kommissionen. Men det är inte bara tekniken som sätter käppar i hjulen. För den som vill vara miljömedveten i sitt resande är de i dag en djungel att boka tåg tvärs över Europa. Det gör att lågprisflyget länge varit svårslaget för den ekonomiskt medvetna. Men under senare tid har prisvärda tågluffarkort lanserats och det går även att orientera sig i djungeln. Ett europeiskt initiativ, Railteam kallat, planerar bland annat att satsa på en samordning av biljettsystem och tidtabeller över gränserna. Ytterligare en harmonisering av det europeiska tågresandet är utgångspunkten att framtidens tågresenärer ska kunna gå ombord på nästföljande tåg om de missar sin anslutning på grund av en försening – ungefär som på flyget. I en nära framtid kommer det alltså att vara möjligt att åka tåg tvärs över Europa på ett bekvämare sätt än dagens massiva tågbyten, långa resor och nätter tillbringade på centralstationer. Det finns redan exempel på höghastighetståg som går över gränserna: mellan London och Paris, Paris–Bryssel–Köln och i höst invigs en räls mellan München och Wien. Målet är att knyta samman Europas storstäder med varandra i ett ambitiöst snabbtågssystem och om Europakorridoren blir verklighet är det alltså bara att haka på. Så vad sägs om fullsatta tåg som tuffar till Paris med stockholmska weekendresenärer, svenska tåg med Hamburg som slutstation och personer som dagligen arbetspendlar mellan Stockholm och Göteborg? Det är bara vår fantasi och en prislapp på 100 miljarder kronor som sätter gränserna. Reportage på NE.se: Längtan efter stillhet Extern länk: Restips: Banverkets framtidsplaner för järnvägen (Reportaget publicerat 2008-09-04)Smidigare tågluff
Gränslöst snabbt
Snabbtåg: Tag plats! Kontinenten nästa!
http://www.ne.se/rep/snabbtåg-tag-plats-kontinenten-nästa
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
