Rikard Svartvik, redaktör för NE:s engelska ordbok
För många är julen en hemvändandets helg: hem till nära och kära, till släkt och vänner eller kanske hem till sig själv. Men hur firar man jul i andra länder? Vi kastar en hastig blick mot England.
Här talar vi om England som om det vore ett homogent samhälle. Så är inte fallet. För det första är England en del av Storbritannien, eller – för att vara petnoga – Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland. För det andra rymmer England i sig flera olika religioner, var och en med sina egna traditioner. Men många som har flyttat dit har ändå en stark historisk anknytning till England, och visst finns det traditioner som förenar vid större högtider.
 |
|
Nattliga besök: den engelsktalande tomten tar sig in skorstensvägen. |
|
ISTOCK PHOTO |
Språkliga nötter
Det finns en svår språklig nöt att knäcka så här års: varifrån kommer ordet jul egentligen? Svaret lär vi aldrig få veta, tråkigt nog. En sak är dock tämligen säker: vi har här att göra med ett mycket gammalt germanskt ord som förekommer redan i en gotisk kalender från 300-talet, om än med något oklar betydelse. Förmodligen går jul tillbaka till en fest eller festmånad som ägde rum på vintern – ungefär som i dag, eller hur?
Ordet återfinns – med små variationer – på danska, isländska, norska, svenska och på engelska. När germanska folkstammar – kända som angler, saxare och jutar i historien – invaderade det vi i dag kallar England hade de antagligen ordet med sig. En tvistefråga är huruvida ordet jól, som det oftast stavas i nordiska källor, även fogades till engelskan av de nordbor (ofta kallade vikingar) som med början på 800-talet slog sig ned på Brittiska öarna.
Helt klart är att Yule, ordets engelska motsvarighet, har varit mest livskraftigt där vikingarnas inflytande var mest påtagligt. Nuförtiden uppfattas det som ålderdomligt, minst sagt, och används därför mest putslustigt, som i Yuletide greetings eller liknande fraser. Alltjämt talas det om Yule log, som kan syfta på två helt olika saker: en rejäl stock som läggs på elden på julafton och ska räcka över julen, eller också en chokladtårta dekorerad som en stock som inte bör räcka över julen.
Förväntans tid
Det gängse engelska ordet för denna högtid, som åtminstone till namnet firas till minne av Kristi födelse, är Christmas och har så varit i gott och väl tusen år. Här råder inget som helst tvivel om att ordet har sitt ursprung i uttrycket Cristes mæsse, på svenska ’Kristi mässa’, som med tiden har dragits samman till Christmas på modern engelska.
Fyra veckor före Christmas börjar Advent, som är en förberedelse till glädjens högtid. Liksom vår svenska motsvarighet kommer ordet av adventus, som betyder ’ankomst’ på latin, underförstått adventus Domini, alltså ’Herrens ankomst’ i översättning. Den sedvanliga svenska omvända nedräkningen till dopparedagen – första, andra, tredje och fjärde advent – går till synes spårlöst förbi den engelsktalande världen, åtminstone vid första anblicken.
Adventsstjärnor (ett tyskt påfund som egentligen borde höra trettonhelgen till) lyser i England med sin frånvaro. Inte heller brinner adventsljus i hemmen, utan snarare i kyrkorna och då vanligen i form av en adventskrans: fem levande ljus virade med något vintergrönt. Fyra ljus tänds på söndagarna i advent och det femte på juldagen – dagen för Kristi födelse.
Detta är förväntans tid, särskilt för barnen som även i England öppnar luckor i sina Advent calendars. Ännu har ingen programchef på BBC (eller något annat mediebolag) lanserat en åtföljande programserie i radio eller TV för att ledsaga lyssnarna och tittarna fram till julafton, som seden bjuder sedan 1957 i vårt land. Lucia firas inte i England eller någon annanstans än i Sverige, men Christmas carols är en viktig del av advent. Traditionella julsånger framförs i kyrkorummen men även ute på städernas gator och torg.
Hälsning till jul
En ursprungligen engelsk sed som hör adventstiden till och som har spridits världen över är att skriva Christmas cards till nära och kära, men även till mer ytligt bekanta. Ett par tips innan du fattar pennan kan här vara på sin plats.
- Merry Christmas eller Happy Christmas, som gärna följs av lyckönskningar inför det nya året, and A Happy New Year, är de vanligaste julhälsningarna
- Happy Xmas uppfattas nog som lite fräckare, men stavningen är i själva verket mycket gammal: bokstaven X motsvarar här ’chi’, alltså den första bokstaven i grekiska Χριστóς (Christos), det vill säga Christ på engelska och ’Kristus’ på svenska
- Happy Holidays, Joyful Season eller Season’s Greetings är hälsningar till och från dem som inte bekänner sig till kristendomen
Det är också värt att veta att två uttryck som vi använder kring nyår, ”Gott slut!” (underförstått ”på det gamla året”) och ”God fortsättning!” (underförstått ”på det nya året”), saknar motsvarighet på engelska. Således: gör ingen direktöversättning från svenska!
Svensk tjuvstart
Svenskar har för vana att tjuvstarta och fira julens höjdpunkt på julafton, inte juldagen som i de flesta andra länder. Förklaringen lär vara att dygnet en gång i tiden på våra breddgrader började klockan sex (18.00) den föregående dagens kväll. Enligt detta sätt att tänka var därför aftonen 24 december inledningen på juldagen. Svenskan är för övrigt ett av få språk i världen som håller sig med ett särskilt ord – dygn – för den tid som jorden behöver för att rotera ett varv kring sin axel.
Engelskan använder genomgående samma ord – day – för dygn som för dag. Hur som helst, runtom i den engelsktalande världen är Christmas Eve en arbetsdag som på många arbetsplatser avslutas med en office party, ofta en mycket uppsluppen tillställning som i England gärna avrundas på puben. Mer stillsamma julfirare går sent på kvällen till en church service som kallas midnight mass, en tradition som vunnit insteg även i vårt land. Barnen går däremot till sängs fulla av förväntan inför morgondagen.
Nattliga skorstensbesök
Den engelskspråkige tomten – Father Christmas eller Santa Claus (Santa även kallad) – anländer nämligen någon gång under julnatten. Han landar på taket och färdas alltid med en släde dragen av reindeer, alltså den europeiska arten av ren (inte caribou), även om han skulle råka vara amerikan till börden. Fetlagd, fryntlig och alltmer rödbrusig tar han sig på något märkligt och omärkligt sätt in genom skorstenen.
Förr var det vanligt att det stod ett glas öl och väntade på spiselkransen så att tomten fick något gott innanför den röda rocken innan han började dela ut Christmas presents till alla i huset. Små klappar stoppas i Christmas stockings som barnen hänger vid sänggaveln innan de går till sängs. Stora klappar hamnar däremot under the Christmas tree, där de ligger och väntar tills juldagsmorgon äntligen glimmar.
Äntligen jul
Nästa dag – Christmas Day – är den verkligt stora dagen för både stora och små i England. Barnen vaknar i arla morgonstund och öppnar paketen som ligger i strumporna. De större klapparna får vänta till dess att alla har vaknat, vilket med tanke på gårdagskvällen kan dröja ett bra tag, och samlats kring granen i vardagsrummet. Vid tvåsnåret har det blivit dags för Christmas dinner, julens stora festmåltid, som faktiskt kan vara en upplevelse för livet.
Nu är ju inte vitsen med julmat att den ska vara särskilt god utan desto mer traditionell. Engelsk julmat hävdar sig väl i jämförelse med den svenska julens orgier i fläsk, enligt min ringa mening. På julbordet serveras framför allt roast turkey med olika sorters stuffing: chestnut och apple hör till de vanligaste. Till detta serveras roast potatoes och grönsaker, ofta parsnip och Brussels sprouts, de senare ibland sönderkokta till oigenkännlighet.
Efterrätten utgörs av Christmas pudding, ett mäktigt bakverk som består av mjöl, ägg, torkad frukt av olika slag, nötter, kryddor och ganska rejäla mängder brandy eller liknande. Det hela flamberas ibland och dekoreras med a spray of holly, som har glänsande gröna blad och vackra röda frukter. Denna minst sagt mastiga anrättning serveras sedan med brandy butter: hårt vispad grädde och smör som blandas med socker och brandy (igen).
Köpfest hela dagen
Den sista helgdagen under julen, annandag jul (ordagrant ’julens andra dag’ på svenska), heter Boxing Day på engelska. Namnet har inget med boxning att göra, utan kommer av den gamla engelska julseden att herrskap av högre samhällsklass på annandagen gav tjänstefolk, brevbärare, sophämtare och hantverkare (som alltså inte var lediga den här dagen) små paket – Christmas boxes – innehållande en liten gåva, vanligtvis i form av pengar.
Sedvänjan går tillbaka till medeltidens England, då kyrkorna hade ett skrin där församlingen samlade in kollekt, alltså gåvor till fattiga och gamla, som sedan delades ut under annandagen. Lustigt nog är Boxing Day nuförtiden årets stora köpfest, precis som på vår annandag, då affärerna har kraftigt nedsatta priser på många varor. Det är också värt att veta att Boxing Day för många amerikaner är ett okänt begrepp: “Oh, you mean the day after Christmas!”
So this is Xmas?
http://www.ne.se/rep/so-this-is-xmas
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
