Strid om blågul tiger
Det var den blågula tigern, tecknad av Bertil Almqvist på uppdrag av Informationsstyrelsen, som under andra världskriget lärde svenska folket vikten av att tiga om försvarshemligheter. Tigern togs ursprungligen fram till den så kallade Vaksamhetskampanjen 1941. Nu är den föremål för en upphovsrättslig strid mellan Försvarsmakten och ett museum. En förpostfäktning skedde vid en förberedande förhandling i Stockholms tingsrätt.
År 1982 fick Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) "En svensk tiger" registrerat som varumärke. Det 1997 öppnade Beredskapsmuseet utanför Viken norr om Helsingborg fick av Bertil Almqvists dödsbo tillåtelse att använda tigern på slipsnålar och andra souvenirer. Men efter en tid drogs tillståndet in. Det var varumärkesinnehavaren Försvarsmakten som menade att museet använt tigern i alltför stor omfattning och på fel sätt. Enligt museet drogs tillståndet in för att Försvarsmakten var orolig att bli stämd av Bertil Almqvists efterlevande för att ha registrerat ett varumärke utan att först höra sig för med dödsboet.
När museet trots försvarets motstånd fortsatte att använda tigern lämnades en stämningsansökan in till Helsingborgs tingsrätt där museet krävdes på en halv miljon kronor om det fortsätter att använda tigern. Beredskapsmuseet svarade med att stämma Försvarsmakten inför Stockholms tingsrätt för att den hade registrerat "En svensk tiger" som varumärke utan upphovsrättsinnehavarens tillåtelse.
Den förberedande förhandlingen slutade med att domaren gav Beredskapsmuseet tre veckor för att visa att man är behörig företrädare för den som innehar upphovsrätten till "En svensk tiger", det vill säga Bertil Almqvist efterlevande. Sker inte det tas inte målet upp till prövning i Stockholms tingsrätt.
(Artikeln publicerad 2003-02-28)