Dicte Helmersson
År 2006 såldes för första gången lika många bärbara som stationära datorer. Internetanvändningen fortsatte att öka och över hälften av befolkningen hade bredbandsanslutning. Under året blev datoranvändarna ständigt påminda om IT-säkerhet och datorbrottslighet. Nätbedragarna var mycket kreativa när det gällde att klura ut nya tekniska lösningar för att komma åt andras information eller pengar. Nordea råkade flera gånger ut för attacker av datorbrottslingar.
Året innebar en stark försäljningsökning av bärbara persondatorer, speciellt för hemmabruk, medan försäljningen av stationära datorer minskade. Tendensen pekade mot en ökad andel bärbara datorer.
Statistik från Post- och telestyrelsen, PTS, visade att Internetanvändningen fortsatte att öka under året. Cirka 85 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 16–75 år använde Internet. Andelen bredbandsanslutna, nästan 60 procent av befolkningen, innebar en markant ökning jämfört med 2005. Drygt 80 procent av befolkningen hade tillgång till Internet i hemmet, och nästan 30 procent av Internetanvändarna hade trådlös uppkoppling hemma.
Största operatör för Internet i hemmet var Telia-Sonera, följt av Bredbandsbolaget. Av Internetanvändarna hade 10 procent bytt operatör de senaste sex månaderna. Ungefär 90 procent av befolkningen med Internetabonnemang i hemmet hade vidtagit någon åtgärd för att skydda hushållets dator såsom antivirusprogram, brandvägg, säkerhetspaket eller uppdatering av datorns operativsystem. Att skicka och ta emot e-post samt söka information var de populäraste nätaktiviteterna. IP-telefoni var också en tjänst som ökade i omfattning.
Fildelning var en kontroversiell fråga, eftersom en del handlar om olaglig nedladdning av upphovsrättsskyddat material. I en undersökning uppgav cirka 20 procent av Internetanvändarna att de någon gång utnyttjat fildelningsprogram. Högst andel fildelare fanns bland män i åldern 16–24 år, där drygt hälften ägnat sig åt sådana aktiviteter.
När Internetanvändningen ökar innebär det också att välbesökta webbplatser blir ännu mer attraktiva som reklamplats. I slutet av året hamnade cirka 10 procent av den samlade reklamkakans värde på Internet, vilket var en fördubbling på bara några år.
 |
| DAVID CHESKIN/PA-EMPICS/SCANPIX |
| Debattörer varnade för övervakningssamhället. Foto från Edinburgh, Skottland, där en mängd kameror övervakar gator och torg. |
Nedladdningarna ökade
En trend som höll i sig var en ökande mängd bloggar, det vill säga regelbundna publiceringar på webben med iakttagelser och åsikter från såväl privatpersoner som mer eller mindre etablerade skribenter och opinionsbildare inom massmedier, politik, företag och organisationer.
Utbudet av musik, film, musik och böcker för laglig nedladdning ökade under 2006. Under hösten började exempelvis filmbolaget Warner att sälja filmer för nedladdning i Sverige. Samma dag som filmerna finns på DVD ska de också gå att ladda ned till datorn för 139 kronor per styck.
Den olagliga nedladdningen av musik och film fortsatte dock att vara en nagel i ögat för myndigheter och politiker samt för musik- och filmbranschen. För filmbranschen är det svårt att få fildelare fällda eftersom beviskraven är höga.
Branschorganisationen Antipiratbyrån, som fortsatte sin kamp mot olaglig fildelning, ansåg att tidigare rättegångar och fällande domar troligen gett en viss avskräckande och dämpande effekt på fildelning och olaglig nedladdning.
I juni gjorde polisen en razzia som tillfälligt stängde fildelningssajten The Pirate Bay, en svenskbaserad sajt med sökmotor för fildelning av film och musik. Cirka en miljon människor beräknades använda The Pirate Bay, vilket gjorde den till världens största sajt för fildelning. Den kan liknas vid en sökmotor som hittar film- och musikfiler på nätet. Rättsläget är något oklart och mot slutet av året var fallet ännu inte avgjort.
Google allt större maktfaktor
Google, framgångsrikt Internetföretag och dominerande sökmotor, blev under 2006 en ännu större maktfaktor inom Internetvärlden. Företaget köpte upp bland annat den amerikanska webbsajten YouTube, en starkt växande plattform för nätanvändare som vill visa upp och dela med sig av egeninspelade eller nedladdade filmer. YouTube fick en mängd efterföljare när det gällde webbsajter för främst privatpersoners utläggning och exponering av filmer.
Google mötte motstånd från konkurrenter på många fronter. Microsoft lanserade i oktober webbläsaren Internet Explorer 7 med integrerad sökmotor, en konkurrent till Googles sökmotor. Å andra sidan skräddarsydde Google en egen version av Internet Explorer, med den egna sökmotorn som förval.
Google arbetade vidare på sitt stora projekt med att skapa ett Internetbaserat jättebibliotek med inskannade och digitaliserade boksamlingar. Målet för Google är att biblioteket ska innehålla flera miljoner böcker. I slutet av året lanserades Google Book Search i Skandinavien.
I digitaliseringsarbetet söker Google samarbete med etablerade bibliotek och bokförlag, som har förklarat att de är försiktigt positiva. Förlagsbranschen har haft farhågor om att upphovsrättsskyddat material ska läggas ut. Hittills är det dock mest gamla böcker utan upphovsrättsskydd som har skannats in.
Även svenska kulturinstitutioner har, under namnet Litteraturbanken, blivit aktörer inom detta område. Från Litteraturbankens webbplats kan man ladda ned svenska klassiker i elektroniska versioner. Sedan 2006 är Litteraturbanken en ideell förening med medlemmar som Kungliga biblioteket, Språkbanken vid Göteborgs universitet, Svenska Akademien, Svenska Vitterhetssamfundet och Vitterhetsakademien.
Uppfinningsrika datorbrottslingar
Frågor om IT-säkerhet, datorbrottslighet, övervakning, integritet och storebrorssamhälle debatterades flitigt under 2006. Oönskad e-postreklam – skräppost eller spam – med erbjudande om att köpa allt från mirakelbantningspiller till aktier eller att bli rik på ”Nigeriabrev” spreds under året i massupplagor till Sveriges e-postanvändare. Hos en del företag svarade skräpposten för 80–90 procent av all inkommande epost.
En hel del av skräpposten fastnade dock i installerade spamfilter, som stoppar post från utpekade avsändare eller post som innehåller vissa, utvalda ord. Spamutskickarna försöker dock hela tiden förändra breven så att de slinker igenom filtren.
Att skicka oönskad reklam är olagligt i Sverige, men förbudet har ingen effekt när avsändarna sitter i USA, Ryssland eller Japan. Det kostar inget extra att göra massutskick av skräppost, som kan ge bra utdelning om bara någon promille eller del av en promille av de hundratusentals mottagarna nappar på erbjudandet.
De tekniskt förslagna IT-bovarna hittade hela tiden på nya bluffmetoder för att otillbörligt komma åt eller sabotera andras information och egendom. Skimming, det vill säga avläsning av informationen på bankkortets magnetremsa genom exempelvis installerad avläsningsutrustning på uttagsautomater, var en av metoderna att lura till sig andras kontouppgifter och pengar.
Fiskar hemlig information
Nätbedragarna använde sig också flitigt av phishing, nätfiske, för att lura till sig andra personers hemliga, ekonomiska eller personliga information.
Nordea var den bank i Sverige som råkade ut för flest phishingattacker. Phishing innebar att ett stort antal e-brev, med falsk avsändaradress som såg ut att komma från banken, spammades ut till förmodade kunder. I breven uppgav avsändaren att banken på grund av datorproblem behövde uppdatera kundens uppgifter på exempelvis kontokortet. E-postmottagarna ombads att klicka på en länk till en (förfalskad) webbsajt, förvillande lik Nordeas. Där lurades brukaren att lämna ut inloggningskoder och andra hemliga uppgifter, som nätbedragarna sedan använde för att försöka plocka ut innestående medel från bankkundernas konton.
För de flesta mottagarna av falska e-brev ringde varningsklockorna, kanske mest för att breven var skrivna på en synnerligen tafflig och svårförståelig svenska med massor av stavfel och grammatiska grodor. Dessutom hade Nordea och andra banker tidigare flera gånger varnat för denna typ av brottslighet. Banker begär aldrig ut hemliga uppgifter per e-post. Dessa varningar till trots blev en del av kunderna lurade att lämna ut sina bankkoder, vilket ledde till uttag utan deras vetskap.
En annan variant av phishing gick ut på att avsändaren skickade e-post med länk till en webbsida med lockande erbjudanden som mottagaren hade svårt att motstå. De som klickade på länken till den falska webbsidan laddade då ned ett program till den egna datorn utan att det märktes. Spionprogrammen samlade sedan på sig användarnamn, lösenord och annan känslig information som skickades vidare till bedragarna.
Flera spelföretag som anordnar poker via Internetsajter, nätpoker, råkade under 2006 ut för chip dumping, där flera personer agerar tillsammans för tvätt av svarta pengar. En eller flera spelare kan då medvetet förlora pengar till en annan spelare. Pengarna betalas med hjälp av stulna kortuppgifter eller stulna kontokort. De inblandade personerna är mycket svåra att spåra, eftersom de oftast agerar från Internetkaféer och under falska identiteter. Det kan också vara svårt att bevisa att spelarna varit i maskopi med varandra och förlorat med flit.
Valet inte IT-säkert
I höstens valrörelse blev dataintrång och IT-säkerhet ett hett ämne. Detta efter avslöjandet att personer knutna till Folkpartiet hade gjort dataintrång och tagit del av hemlig, strategisk information i socialdemokraternas interna datanätverk Sapnet. Det finns en hel del tekniska lösningar, exempelvis brandväggar samt inloggnings- och lösenord, som förhindrar tillgång till datanätverk för obehöriga. Men för att säkerhetsåtgärderna ska fungera gäller det att användarna tillämpar säkerhetsrutinerna.
Intrånget blev möjligt för att vissa socialdemokratiska funktionärer hade lika lågt säkerhetstänkande som om man lämnar husdörren öppen när man åker på semester, vilket förstås inte förringar allvaret i det olagliga intrånget. Dataintrånget fick i alla fall effekten att många datoranvändare blev mer medvetna om säkerhetsfrågorna, både när det gäller val och vård av inloggningsuppgifter samt skydd av trådlösa nätverk.
Övervakad av Internet och kameror
IT-samhället skapar stora möjligheter att kartlägga och övervaka människor, vilket kan leda till integritetskränkningar. Civilingenjören Pär Ström, författare till bland annat böckerna Övervakad och Med storebror i uppfinnarverkstan, var en av de aktivaste rösterna när det gällde att varna för det nya övervakningssamhällets hot mot den personliga integriteten. Alla telefonsamtal samt allt som en person gör på Internet (sökordsletning i sökmotorer, surfning på webbplatser, e-post) lämnar elektroniska fotspår som kan sparas och kopplas till datorns IP-nummer.
En person kan kartläggas via samkörning av uppgifter i olika dataregister. Dessutom kan GPS i bilen eller mobilen registrera var personen befinner sig.
Sannolikheten är stor att man flera gånger om dagen blir fotograferad eller filmad av övervakningskameror i affärer, på banker, på olika platser i den offentliga miljön eller i bilen av en hastighetskamera. Även om syftet är brottsbekämpning är risken stor att informationsinsamling och övervakning drabbar den vanliga människan negativt, varnade Pär Ström.
Test av mobil-TV
Teknikutvecklingen märktes inte minst på mobiltelefonerna, där man i vissa avancerade modeller klämde in så många funktioner som möjligt, såsom videokamera, MP3-spelare, Internet samt radio- och TV-mottagare. Nationalencyklopedin hängde på tekniktåget och lanserade under våren en mobiltjänst för NE på nätet, www.ne.se. Hela uppslagsverket blev tillgängligt för sökning och läsning i abonnenternas mobiltelefoner och handdatorer om de var utrustade med WAP-, GPRS- eller 3G-teknik.
I början på året introducerades podd-TV av TV-kanaler och tidningar. Genom podd-TV är det möjligt att ladda ned filer med TV-program i MP3-format från Internet till datorn för senare uppspelning i till exempel en dator, mobiltelefon eller en MP3-spelare.
Det finns dock andra möjligheter att titta på TV när man är på språng. Under året testades i Sverige mobil-TV, det vill säga mottagning av TV-sändningar utan att gå via mobilnätet, av operatörer och mobiltillverkare.
Till årets julklapp 2006 utsåg Handelns utredningsinstitut, HUI, ljudboken. Intresset för det nya bokformatet växer explosionsartat, enligt HUI. I rapporter från julhandeln pekades dock ofta den platta TV:n ut som den mest sålda prylen. Möjligen var HUI ute i för god tid – för den platta TV:n var utsedd till årets julklapp två år tidigare, 2004.
Temaartikel ur Nationalencyklopedins årsbok 2006
Teknikåret 2006: Mer övervakning och fler bedrägerier
http://www.ne.se/rep/teknikåret-2006-mer-övervakning-och-fler-bedrägerier
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
