Arne Järtelius, aktualitetsredaktör
Finanskrisen finns förvisso med i den pågående valrörelsen, men då huvudsakligen som något att skylla ”marknadens” tillkortakommanden på. Finanskrisen finns även med som ett lätt bakgrundssus – inte olikt den intetsägande tonmattan i en del hissar – för alla partier att vinna röster på. Det kan låta ungefär så här: Krisen är något som egentligen inte hänt, och har den mot förmodan trots allt inträffat så kommer det aldrig att upprepas igen. I alla fall inte då vi sitter vid makten.
Men finanskrisen hände i allra högsta grad. Och den drabbade lika hårt som urskillningslöst. Vad som framför allt hänt är att ingen riktigt vill, vågar eller orkar se sanningen i ögat. Det är helt enkelt för mycket som hänt. Vad man i det läget skulle önska är att finanskrisen lite oftare och mycket tydligare fördes ned till sin minsta gemensamma nämnare: de människor som på olika sätt drabbades av den för att ur dessa enskildheter försöka förstå helheten.
 |
|
En bok som ger finanskrisen kött och blod. |
|
PREMISS FÖRLAG |
En skakning på nedre däck
Välkommen till Gislaved! Det hade lika väl kunnat bli Trollhättan, Skövde, Åmål, Avesta, Arvika, Olofström eller Umeå, men till slut stannade författarna till boken Bakom krisens siffror för Gislaved. När berättelsen börjar, sommaren 2008, fanns det 328 personer som var arbetslösa i Gislaved. Ett år senare var nästan 800 personer arbetslösa. Det som kom att kallas finanskrisen hade slagit till. Krisen kom först smygande som en lätt skakning på nedre däck. Några företag åt gången var tvungna att dra ned på personalstyrkan, men snart kom dessa små vågor på ytan att bli allt större och alltfler kom att omfattas av varsel, nedläggningar och arbetslöshet.
Gislaved är en smålandskommun med omkring 30 000 invånare. I centralorten Gislaved bor omkring en tredjedel av dem. I det som brukar kallas för småföretagens Mekka – GGVV-regionen kallad – finns flera tusen småföretag. Av dessa finns hela 1 200 enbart i Gislaved. Orten har tidigare drabbats av en omfattande arbetslöshet. Värst var det 2002 när däckfabriken Continental lade ned och 700 anställda hamnade på gatan. Men den gången var tiderna bättre, och ganska snart hade majoriteten av ”Contis” arbetare hittat nya anställningar i något av de många mindre företagen i området.
Unik historia
”Att förlora arbetet är en personlig upplevelse, oavsett hur många andra i världen som drabbas av krisen. Varje gång arbetslösheten skildras som en siffra finns en människa bakom med en unik historia.” Så skriver författarna till Bakom krisens siffror – journalisterna Gunhild Wallin och Anna Öberg – och för att klä sina ord med verklighet har de ingående och vid flera tillfällen intervjuat ett 15-tal personer i kommunen. Att läsa den här boken är att komma lite närmare några av de personer som gav finanskrisen dess namn. Lägg till det bokens underbara bildmaterial signerat Denny Lorentzen.
Som den småföretagarort Gislaved är känner alla alla. Det gör att uppsägningar, som i andra sammanhang görs med en lapp i lådan och ett knapptryck – filmen Up in the Air (2009) är ett både (o)roande och intressant exempel på det – blir väldigt närgångna. Eric Anderzon, ägare till ett plastföretag, säger i boken: ”Att säga upp personal är det jävligaste du kan vara med om. Att säga till dem du själv plockat in, att nu behövs du inte längre.”
Svart måndag
Välkommen till Olofström! I den i september i år SVT-sända dokumentären ”Svart måndag – vita knogar” tar Per Anders Rudelius med oss till Olofström i Blekinge. Där föddes han och där växte han upp. Där har han sina rötter. Nu återvänder han för att se vad alla nedläggningar i finanskrisens spår gjort med hans kära hemort. I speakartexten säger han: ”Det är med sorg jag ser nedmonteringen av den trygghet som vi en gång kände, vi som jobbade på bruket.”
Den sorgen lyckas Rudelius på ett lågmält och inkännande sätt förmedla i sin film. Vi får träffa ett antal av arbetslöshet drabbade personer. De berättar hur de ser på sin situation och skildrar sin väg tillbaka in på arbetsmarknaden. En av dem, Niklas Sebbe, avskedad från Volvos verkstad i Olofström efter att varit anställd där i 20 år, säger intervjuad under uppsägningstiden: ”Ens datorer försvinner från den tidigare arbetsplatsen. Det känns som om man själv raderas ut.”
Som så mycket annat vet man inte hur det känns förrän man själv drabbas av det, men såväl boken om Gislaved som dokumentären om Olofström förmedlar en närgången känsla av hur det kan vara.
Slutjobbat
Välkommen till riksdagsvalet! Om riksdagsvalet 2006 i allra högsta grad handlade om jobben – i synnerhet då för Alliansen, medan Göran Persson då på ett tidigt stadium avfärdade den frågan – har årets val i väldigt liten utsträckning rört sig om den frågan. Det betyder inte att den helt försvunnit från dagordningen, men den här gången handlar det nästan mer om dem som jobbat färdigt, dvs. om pensionärerna och hur de på olika sätt ska kompenseras i relation till dagens löntagare.
Enligt Sifo tycker i år var tredje väljare att sysselsättning/jobb hör till de viktigaste politiska frågorna (att jämföra med sjukvård 27 procent, utbildning/skola 22 procent, äldrevård 19 procent och miljö/klimat 18 procent). Trots det handlar årets val om mindre frågor som ersättningen från A-kassan, ungdomsjobben, arbetsrätten och rut-avdraget. Skiljelinjen när det gäller arbetsrelaterade frågor mellan blocken går dels mellan synen på privat kontra offentlig sektor, dels på uppfattningen om inkomstskillnaderna som ett instrument för ökad sysselsättning. Där talar sig Alliansen varm för privat sektor och att ”det ska löna sig att arbeta”, medan det rödgröna blocket vill se mer pengar till offentlig sektor och mindre inkomstskillnader.
När det gäller de arbetslösa ska de i Alliansens ögon fortsätta att söka jobb för att med ett sådant komma i åtnjutande av de föreslagna skattesänkningarna för alla löntagare. De rödgröna vill ge mer pengar till utbildning av de arbetslösa för att göra dem konkurrenskraftigare och mer attraktiva på arbetsmarknaden.
Extern länk: Svart måndag – vita knogar (SVT)
Up in the Air
http://www.ne.se/rep/up-in-the-air
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
