|
|
| av Dan Jansson NE-redaktionen |
|
|
Styr väljarnas åsikter valdebatten och valfrågornas inriktning? Klart är i alla fall att opinionsundersökningar av olika slag påverkar hur partierna förändrar valstrategi och taktik under den pågående valrörelsen. I maj genomförde opinionsundersökningsinstitutet TEMO, på uppdrag av Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet, telefonintervjuer med 1 003 personer som fick svara på frågan: "Vilka av följande frågor är viktigast för dig när du ska välja vilket politiskt parti du ska rösta på i höstens val?" De utvalda personerna är ett så kallat riksrepresentativt urval med hänsyn till faktorer som kön, ålder, yrke, utbildning och bostadsort. Intervjupersonerna fick välja bland 20 frågor, varav de tio viktigaste blev: Sjukvård
(83 procent) Inte helt oväntat dominerar de här frågorna årets valrörelse, liksom tidigare valrörelser. Om ett parti tar upp en annan fråga som får gensvar i medierna kan det räcka för att partiets popularitet ska öka. Integrationspolitik Ett exempel är integrationspolitiken. Folkpartiet var först ut i årets valrörelse med att föreslå att invandrare ska klara ett språktest för att få bli svenska medborgare. Förslaget kom från partiets ledning med partiledare Lars Leijonborg i spetsen. Trots att förslaget kritiserades både inom och utom partiet steg väljarnas sympatier för Lars Leijonborg med två procent jämfört med föregående mätning. En kort tid efter att Folkpartiet presenterat sitt förslag till integrationspolitik kom moderaterna med liknande krav. Socialdemokraterna betonade i sitt förslag att svenskundervisningen måste förbättras, men man ställde inget krav på en språktest. Folkpartiets popularitet har fortsatt att öka under valrörelsen. Opinionsinstitut, till exempel TEMO och Sifo, har bråda dagar inför valet med att producera färska valbarometrar och mätningar som redovisar väljarnas förtroende för partiledarna. Resultaten från opinionsmätningarna visar sig snabbt i den politiska debatten. Felkällor vid opinionsmätningar Opinionsmätningar kommer ibland mer eller mindre närmare sanningen. En opinionsmätning bygger på att ett urval av befolkningen har tillfrågats med hänsyn till faktorer som kön, ålder, utbildning, yrke och bostadsort. Ju mer representativ urvalsgruppen är jämfört med hela befolkningen, desto säkrare blir resultatet. Felmarginalen i opinionsundersökningen blir större ju färre som deltar. Vid en undersökningspopulation på 1 000 personer kan felmarginalen blir ett par procentenheter åt endera hållet. Ju fler personer som inte har svarat, desto osäkrare blir undersökningsresultatet. Opinionsundersökningar med en svarsfrekvens på under 60 procent är av dålig kvalitet. Det bästa resultatet vid en opinionsundersökning blir om intervjupersonerna utfrågas hemma, men telefonintervjuer ger högre svarsfrekvens. Det går inte att jämföra opinionsundersökningar som är gjorda av olika institut eftersom det kan handla om olika urvals- och frågemetoder. Webbplats: TEMO (med dagliga uppdateringar av valprognoser från samtliga opinionsinstitut) (Fotografierna i collaget kommer från MILJÖPARTIET, PRESSENS BILD och SCANPIX) (Artikeln publicerad 2002-09-06) TILL SIDANS TOPP |
Väljarnas tio viktigaste frågor 2002
http://www.ne.se/rep/väljarnas-tio-viktigaste-frågor-2002
Nationalencyklopedin, 2012-05-27
Kopiera källangivelse
